Framsida Service Miljö och natur Naturskyddet Främmande djur- och växtarter  

Kommunteknik

Grönområdena

Kontaktuppgifter och öppetider
Serviceregister

Främmande djur- och växtarter   

Främmande arter i Borgå

Suomeksi

Främmande arter har genom människans verksamhet spritt sig från ett område till ett annat. Främmande arter kommer till Östersjön oftast i ballasttankar eller på fartygsskroven. Under de senaste 200 åren har det introducerats ca 90 arter till Östersjön, av vilka ca 70 har etablerat sig permanent i området. I Finlands kustområden lever numera permanent över tjugo främmande arter. Enbart i Finska viken har man hittat åtta nya arter under det senaste årtiondet.  Exempel på havslevande arter som har acklimatiserat sig i Östersjön är vandringsmussla och rovvattenloppa.

De flesta arterna av främmande ursprung är växter. Enligt Nordiska ministerrådet (Introduced species in the Nordic countries, 2000) har 21 havslevande, 24 sötvattenslevande och 593 landlevande arter acklimatiserat sig i Finland. De flesta av de landlevande arterna är växter. Växtarter av främmande ursprung är bl.a. jättelokorna, jättebalsamin och vresros.

Främmande arter hotar mångfalden i vår natur

Arter av främmande ursprung får inte spridas. Naturvårdslagen 43 § förbjuder spridning av arter av främmande ursprung i naturen om det finns risk för att de kan ge upphov till ett permanent bestånd. De nya arterna måste ofta kämpa om livsutrymme och föda. De förändringar de förorsakar i ekosystemet syns sällan oftast inte genast. Eftersom effekterna kan vara oförutsägbara både ur ekologisk och ekonomisk synvinkel följer man med hur de nya arterna utbreder sig och hur deras förökning lyckas.De främmande arterna inkräktar på de ursprungliga arterna genom att jaga dem, konkurrera med dem och korsa sig med dem. De främmande arterna har också gett upphov till sjukdomar samt medfört förändringar i livsmiljöernas struktur. Som exempel kan nämnas den amerikanska minken som trängde undan flodillern i Finland och kräftpesten som i början av 1900-talet utrotade kräftorna i de bästa fångstvattnen.

Bekämpningen av jättelokaJättelokan

Påbörja bekämpningen på våren när plantorna är småa och lätta att hantera. Jättelokan bör bekämpas i god tid innan plantorna har hunnit bilda frön. Var aktsam när du handskas med jätteflokorna eftersom de innehåller en växtsaft som kan orsaka hudskador, frön och rotdelar med tillväxtpunker sprids lätt vidare och bildar nya individ. Använd alltid skyddskläder och udvik att arbeta med jätteflokor vid soligt väder. Bekämpningen bör överlåtas till kommunen eller någon annan som har kunskaper och utrustning som krävs för bekämpningen.

Viktigt information om bekämpningen av jätteloka 

Borgå stads grönområdena -enheten bekämpar jätteflokar i stadens egna fastigheter men också i privata fastigheter med ägarens tillstånd.  Om ni har hittat ett bestånd av jättelokar, eller någon annan främmande växtart, anmäla oss med den här anmälan.

Mera information om jättelokan finns i
Finlands miljöcentralens sidor.

Aktuellt

Nationell strategi för främmande arter har kommit ut i april 2012.

Läs mera (endast på finska)

Ytterligare information om främmande växter

Förslaget till nationell strategi för främmande arter överlämnades till jord- och skoksbruksministeriet 30.3.2011. För vidare information se: kansallinen vieraslajistrategiaehdotus

Hur borde man hantera trädgårdsavfallet
 Finlands miljöcentral

Mera information om främmande artei i Östersjön
Östersjöportalen 

Taggar: miljö

Senast ändrat 30.10.2012 Silberstein Leona
powered by eMedia