Hoppa till innehåll

Handlingsplan mot mobbning i Lyceiparkens skola

Uppdaterad augusti 2021.

I lagen om grundläggande utbildning påtalas en trygg skolmiljö. Enligt lagen 477/2003 skall varje skola utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier samt verkställa planen och övervaka att det iakttas och förverkligas.

I Lyceiparkens skola vill vi skapa en positiv och tolerant grundstämning med öppen kommunikation där alla kan framföra sina åsikter och känna sig respekterade.

Lyceiparkens skola är med i KiVa-skola programmet som är ett åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. I skolan fungerar ett trygghetsteam bestående av lärare, elevhandledare samt skolkurator. Trygghetsteamets uppgift är att ta itu med fall där det finns misstanke om mobbning.

Vad är mobbning?

Mobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar, fysiska eller psykiska, från en eller flera personer.
Mobbning kan ske på olika sätt.

Det kan vara fråga om:

Psykisk mobbning

  • Himla med ögonen, stirra, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna,
  • Vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft.

Verbal mobbning

Visa, sprida rykten, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på kläder, hånskratta, skämta.

Fysisk mobbning

Slå, knuffa, sparka, nypa, hålla fast, dra i kläder, trycka in i väggen, sätta krokben, gömma saker, kasta väskan mellan sig, skicka lappar, stå i vägen för någon, råka knuffa till någon eller kamouflera våld i lekar och idrott.

Elektronisk mobbning

Kan ske via internet och mobiltelefoner. T.ex. via sms, chattforum, bloggar, e-post, fotomanipulation, missbruk av någons profil, utfrysning på nätet. Kränkningarna kan komma när som helst, mobbaren kan vara vem som helst och publiken hur stor som helst.

Sexuella trakasserier och könsmobbning

Kränkande, dvs. förödmjukande eller nedsättande beteende i form av ord, bilder och handlingar kopplat till sex eller sexualitet. Könsmobbning avser upprepade nedsättande beteende eller handlingar som grundar sig på den mobbades kön eller könsidentitet.

Rasistisk mobbning

Grundar sig på rasism, som betyder att man nedvärderar människovärdet hos en viss grupp människor på grund av deras nationalitet, hudfärg, ursprung, kultur, språk eller religion.

Hur upptäcker vi mobbning?

Mobbning är svår att upptäcka. Ofta uppger eleverna att det bara är på skoj och den mobbade håller med.

Mobbning kan bero på makt, rädsla, grupptryck eller projektion. En del ungdomar blir lättare än andra utsatta för mobbning. Först när mobbaren blir medveten om de omedvetna krafter som gör att hen mobbar, och får syn på vem eller vad vreden riktar sig mot, kan hen ta ansvar för sitt handlande. I en grupp kan en ungdom i rollen som tyst godkännare lätt uppmuntra mobbaren utan att själv vilja eller ens vara medveten om det.

Ungdomen kan vara utsatt för mobbning ifall hen:

  • verkar ledsen och deprimerad eller har stora humörsvängningar
  • sover dåligt
  • inte vill komma till skolan och inte kan ge någon förklaring till varför
  • kommer hem med smutsiga kläder, förstörda saker och/eller försvunna saker i kombination med undvikande förklaringar
  • har fysiska tecken som blåmärken och skråmor
  • har ont någonstans (magen/huvudet)

Samtliga i skolan, d.v.s. elever, lärare och övrig personal, är skyldiga att informera de vuxna om mobbning förekommer. Eleverna bör uppmuntras att delge en vuxen om mobbning förekommer.

Trivselenkäter används vid behov i klassen. Eleverna får svara anonymt om de vill.

En god kontakt mellan hem och skola är viktig eftersom föräldrarna kan vara de första som får höra om eventuella konflikter i kamratrelationerna samt ana att något inte står rätt till. De ombeds omedelbart vara i kontakt till skolan och berätta vad som framkommit, så att skolan kan ta itu med ärendet.

Mobbningsförebyggande arbete i vår skola

Lyceiparkens skola är med i KiVa-skola programmet som är ett åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. De förbyggande åtgärderna riktar sig till skolans alla elever såsom t.ex. gemensamma samlingar, klassföreståndarsamlingar under läsåret och ibland i samarbete med ungdomstjänsterna. Vi använder en omarbetad blankett vid mobbningsutredningar, som utarbetats av skolans elevhälsogrupp. Det är viktigt att alla klassföreståndare för allmänna diskussioner med eleverna om hur man är en god vän, vad eleverna kan göra då de misstänker att någon blir mobbad och vem eleverna kan ta
kontakt med om de misstänker mobbning.

Skolan har en tillräcklig och ändamålsenlig rastövervakning. Eleverna ska kunna känna sig trygga i skolan med synliga vuxna i hela skolhuset samt på skolgården.

Det klimat som råder i skolan är av avgörande betydelse. Det är viktigt att personalen tillsammans med elever och föräldrar målmedvetet arbetar för att motverka all form av mobbning och för en större tolerans för olika människor, livsåskådningar och levnadssätt.

Vänelever

Vänelevverksamheten är ett valfritt ämne i Lyceiparkens skola. En av vänelevernas uppgifter är att motarbeta mobbning och öka trivseln för eleverna i skolan. Ifall de upptäcker mobbning ska de informera sina handledare eller trygghetsteamet om detta.

Skolfreden utlyses varje år vid läsårets början av väneleverna. Idén med skolfredsprogrammet är att åstadkomma en skoldag och ett skolår som är trygga i psykisk, fysisk och social bemärkelse.

Skolcoach

Det finns även möjlighet till diskussioner och samtal med skolcoachen Patrik Björk, vad gäller skolgång över lag men även vid mobbningsärenden. Skolcoachen nås via Wilma eller träffas under skoldagen i skolan.

Åtgärdsplan vid misstanke om mobbning

Trygghetsteamet arbetar med de problem som kommit till kännedom enligt nedanstående modell:

  1. Medlem/medlemmar från trygghetsteamet håller möte med den mobbade eleven snarast möjligt.
  2. Enskilda samtal med de elever som deltagit i mobbningen sker genast efter samtalet med den mobbade eleven. Samtalen syftar till att medvetande göra eleven om hur dess beteende uppfattas och påverkar offret, att betona allvaret i ärendet samt betona att eleven är under uppsyn.
  3. Uppföljningsmöte med den mobbade eleven ca två veckor efter inledande samtal för att ta reda på om mobbningen upphört.
  4. I grövre fall hålls enskilda uppföljningsmöten med de elever som deltagit i mobbningen ca en vecka efter inledande samtal.
  5. Föräldrarna till de elever som deltagit i diskussioner med någon ur trygghetsteamet får information om diskussionen.
  6. Mobbningsoffret erbjuds stödsamtal med kuratorn.
  7. Om mobbningen fortsätter efter flera diskussioner tar skolans disciplinära åtgärder vid, såsom t.ex. rektorsvarning och vid behov en polisanmälan. Även vårdnadshavarna kan göra en polisanmälan.

Mobbningsutredningar, som fall, dokumenteras.

Förankring och information

Handlingsplanen mot mobbning presentera för berörda parter: lärarkår och personal, elever och föräldrar.

  • Lärarkåren informeras årligen vid terminsstarten om handlingsplanen.
  • Klassföreståndarna presenterar handlingsplanen för sina klasser i början av läsåret.
  • Föräldrarna informeras vid föräldramöten om handlingsplanen och den finns även på skolans hemsida.
  • Alla vuxna i skolan informeras om skyldigheten att informera och agera i enlighet med handlingsplanen.

Trygghetsteamets medlemmar 2022-2023

Alla klassföreståndare samt kurator Mona Bergman, skolcoach Patrick Björk, biträdande rektor Pernilla Granlund, fostrande lärare Christa Bäckström och Tove Vihmo-Nyman.