Hoppa till innehåll

Barnskydd

Genom barnskyddet tryggas barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Socialarbetarna hjälper barnet och familjen när barnet inte har det bra.

Den största delen av barnskyddsarbetet görs tillsammans med familjen när barnet bor hemma. Som ett sista alternativ söker vi en plats för barnet i en annan familj, ett familjehem eller på en institution.

Barnets liv planeras alltid i samarbete med barnet, barnets närmaste och andra proffs som arbetar med barn.

Ett barn blir barnskyddets klient när det behöver brådskande stödåtgärder inom barnskyddet. Behovet kan komma fram genom en kontakt eller en barnskyddsanmälan. Ett barn kan också bli klient om behovet kommer fram då vi gör en bedömning av barnets behov av service.

För barnet utses en socialarbetare som ansvarar för barnets ärende. Socialarbetaren gör upp en plan tillsammans med barnet och barnets närmaste. I planen skrivs in hur vi ska arbeta tillsammans med barnet och familjen för att barnets situation ska förbättras.

Gör så här

Om ditt ärende inte är akut eller om du behöver råd och instruktioner kan du ringa rådgivningsnumret för barnfamiljer, tfn. 040 673 5882 (vardagar kl. 9-15).

I akuta och jourfall ring:

  • barnskyddets journummer, tfn 040 489 1709 (vardagar kl. 8-15).
  • utanför tjänstetid social- och krisjouren i Östra Nyland, tfn 040 517 4194.

Barnskyddsanmälan

Om en myndighet och andra professionella aktörer oroar sig för barnets välbefinnande ska de omedelbart göra en barnskyddsanmälan oberoende av sekretessbestämmelser. Också barnet självt eller en vuxen som oroar sig över ett barns situation kan göra en barnskyddsanmälan. En privat person kan göra anmälan anonymt.

Vårdnadshavaren och barnet har generellt sätt rätt att veta vem som gjort barnskyddsanmälan. I vissa fall måste man avgöra om denna infromation kan tillkännages. Identitetetn av den som gjort barnskyddsanmälan kan skyddas på basen av offentlighetsdlagens 11§ 2 moment. Detta då det är till barnets förmån eller för att säkra anmälarens trygghet, även då denna inte skillt begärt om anonymitet.

Socialarbetaren utreder och bedömer behovet av stöd för familjen i samarbete med familjen och olika samarbetspartners.

Öppenvård inom barnskyddet

Ett barn som bor hemma och barnets familj kan stödas genom tjänster inom barnskyddets öppenvård.

Tjänster inom barnskyddets öppenvård är bland annat

  • stöd av en socialarbetare inom barnskyddet
  • ekonomiskt och annat stöd till barnet
  • vård- och terapitjänster som stödjer barnets rehabilitering.

Vid behov får familjen också andra kommunala tjänster för barnfamiljer och stöd av närstående. Inom öppenvården kan barnet eller familjen också placeras kortvarigt utanför hemmet, till exempel i familjerehabilitering

Barnskyddets vård utanför hemmet

Ett omhändertaget barn placeras utanför hemmet, vilket betyder att skötsel och uppfostran inte sker i hemmet.

Avsikten är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet. Vård utanför hemmet kan ordnas som familje- eller anstaltsvård eller på något annat sätt som motsvarar barnets behov.

Då man ordnar vård utanför hemmet ska även barnets åsikt beaktas i den mån det är möjligt. Barnet har rätt att vara i kontakt med sin familj under placeringen. Föräldrarna har rätt att delta i de samtal som rör barnet. Behovet av placering utvärderas regelbundet.

Socialarbetaren förbereder omhändertagandet tillsammans med barnet och hens närmaste och väljer den plats som är bäst för barnet.

Olika alternativ för placering:

Ett omhändertaget barn kan undantagsvis placeras i sina föräldrars eller en annan vårdnadshavares vård för högst sex månader, till exempel när barnets återgång till hemmet förbereds efter en placering utom hemmet.

Eftervård

En ung person som har varit placerad utanför hemmet erbjuds stöd när placeringen avslutas. Stödet kallas eftervård. Eftervården avslutas senast när den unga fyller 25 år.

Eftervården omfattar allt stöd och hjälp som den unga behöver för att klara sig på egen hand senare i livet. Som stödåtgärder räknas bland annat bostad, ekonomiskt och mentalt stöd, stöd med skolgången, vid övergången till arbetslivet och med hobbyer samt trygga mänskorelationer.

Den unga och socialarbetaren eller socialhandledaren gör tillsammans upp en plan för hurudant stöd som ges.