Ett hållbarhetsprogram som balanserar Borgås ekonomi

Meddelandet uppdaterat 12.5.2020 kl 14.15 (tidtabellen)

Under våren 2020 går Borgå stads ekonomi mot en djup ekonomisk kris på grund av coronaepidemin. De ledande tjänsteinnehavarna och experterna inom sektorerna har berett ett utkast till program för hållbar ekonomi för åren 2020-2026. Programmet innebär en anpassning av stadens tjänster, strukturer och investeringar för tiden efter coronakrisen.

– Ekonomin ska fås i balans, för att vi också i framtiden själva ska kunna välja och besluta vad vi gör. Anpassningen blir svår, men någonting måste vi också avstå från för att kunna bygga en hållbar framtid, betonar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

– Anpassningen kräver många olika åtgärder inom stadens samtliga sektorer, såsom strukturella utgiftsbesparingar, personalbesparingar, inkomstökningar, gallring och senareläggning av investeringar eller höjning av kommunalskatten.

Programmet för hållbar ekonomi behandlas i stadsstyrelsen den 25 maj, och meningen är att stadsfullmäktige fattar beslut om programmet den 11 juni.

– Enligt den senaste uppskattningen kommer coronakrisen att försvaga stadens ekonomi med cirka 15–20 miljoner euro under detta år. Nästa år ökar i synnerhet kostnaderna för specialiserad sjukvård, och intäkterna från inkomstskatt torde sjunka jämfört med tidigare beräkningar. Vid vårens ramförhandlingar gav regeringen ett löfte om ekonomiskt stöd till kommunerna, men det statliga stödets storlek täcker inte på långt när hela anpassningsbehovet, konstaterar finansdirektör Henrik Rainio. 

Redan före coronavirusepidemin var behovet av strukturell anpassning av stadens ekonomi cirka 10 miljoner euro. Under de senaste åren har stadens ekonomi varit i balans, tack var en gynnsam konjunktur som medfört exceptionellt stora intäkter från samfundsskatt.

– En kartläggning av alternativen för strukturell anpassning inleddes redan i början av året, före coronapandemin. Under de senaste veckorna har kartläggningen utvidgats och fördjupats, så att vi kan finna lämpliga metoder för ekonomisk anpassning, fortsätter Rainio. 

Det är naturligtvis inom de stora sektorerna där de största anpassningsmöjligheterna står att finna. Å andra sidan är bildningssektorns kostnader i Borgå relativt höga jämfört med andra kommuner, men i jämförelsen av kommunernas behovsstandardiserade kostnader inom social- och hälsovårdssektorn är Borgå effektivare än genomsnittet.

Stadens skulder har ökat kraftigt under de senaste åren bl.a. på grund av stora daghems- och skolinvesteringar. I slutet av år 2019 var stadens lånestock cirka 172 miljoner euro, att jämföra med cirka 115 miljoner euro i slutet av år 2015.

– På längre sikt är ökad skuldsättning inte en förnuftig metod för ekonomisk anpassning, eftersom man då skjuter upp problemen till kommande generationer, konstaterar Jukka-Pekka Ujula.

– Vi ska komma ihåg att vi också har andra stora utmaningar, såsom sjunkande nativitet och en åldrande befolkning. En social- och hälsovårdsreform eller särlösning för Nyland innebär en stor omläggning av stadens serviceproduktion och finansiering. Reformen väntas minska stadens skattefinansiering betydligt, och kommande investeringar måste då göras med ett mindre finansieringsunderlag. Regeringen verkar också fortsätta att öka kommunernas uppgifter, och exempelvis en förlängning av läroplikten och en ny vårdardimensionering bereds fortfarande.

– Vi måste se till att staden trots alla dessa utmaningar kan växa och utvecklas. Vi behöver också satsningar på stadsmiljön och dragningskraften, nya tjänster, digitala lösningar samt investeringar som ger tillväxt. 

Bekanta dig med utkastet till program för hållbar ekonomi och berätta din åsikt om programmet. Blanketten på webben kan användas för respons till den 19 maj. Responsen presenteras för stadsstyrelsen i samband med behandlingen av programmet.

Hållbar ekonomi

Program för hållbar ekonomi för åren 2020-2026

Berätta din åsikt om programmet för hållbar ekonomi. Blanketten stängd.

Tilläggsuppgifter:

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula
tfn 019 520 2200
jukka-pekka.ujula@borga.fi

Finansdirektör Henrik Rainio
Tfn 040 593 6057
henrik.rainio@borga.fi