Hoppa till innehåll

Första finansieringskalkyler av social- och hälsovårdsreformen: Borgå kommer att förlora 5 miljoner euro

Finansministeriet offentliggjorde den 10 juni de första finansieringskalkylerna av social- och hälsovårdsreformen. Enligt beräkningarna kommer Borgå stads ekonomi att försvagas med cirka 5 miljoner euro på grund av reformen. Detta motsvarar intäkterna från cirka 0,5 procentenheter av kommunalskattesatsen.

Finansministeriet offentliggjorde den 10 juni de första finansieringskalkylerna av social- och hälsovårdsreformen. Enligt beräkningarna kommer Borgå stads ekonomi att försvagas med cirka 5 miljoner euro på grund av reformen. Detta motsvarar intäkterna från cirka 0,5 procentenheter av kommunalskattesatsen.

– Detta betyder att den resterande Borgå stad som närmast består av bildningssektorn och stadsutvecklingen borde ännu mer anpassa sin verksamhet, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

– Hela reformen är tänkt att stärka den offentliga ekonomin men än så länge finns det inga bevis på hur offentliga tjänster på riktigt blir effektivare. Staten föreslår närmast en budgetstyrning av social- och hälsovårdslandskapen men detta ger i sig inga besparingar.

Driftsekonomin försvagas, investeringar försvåras och även räddningsväsendet hamnar i knipa

Förändringar som social- och hälsovårdsreformen medför kommunerna ska begränsas så, att kommunens ekonomi kan försvagas eller förstärkas högst med 100 euro per invånare. I beräkningen har man beaktat alla utgifter och inkomster som överförs från kommunerna, dvs. social- och hälsovårdssektorns och räddningsväsendets utgifter samt andelen av kommunalskatten och samfundsskatten. I beräkningen har man också beaktat utjämningselementen i statsandelssystemet.

– Borgås driftsekonomi kommer att försvagas med det fulla beloppet på 100 euro per invånare. Detta utgör totalt cirka 5 miljoner euro. Orsaken till detta är att Borgås skatteinkomster är högre än genomsnittet och social- och hälsovårdsutgifterna är låga. Utjämningen är dessutom tidsbunden, så efter övergångstiden måste staden igen anpassa sin ekonomi med cirka en miljon euro, sammanfattar finansdirektör Henrik Rainio.

– Det blir också svårare att finansiera investeringar eftersom stadens inkomstbas halveras men skulderna kvarstår. Detta betyder att den relativa skuldsättningsgraden fördubblas.

– Beredskapen i Räddningsverket i Östra Nyland har under åren utvecklats så, att områdets särförhållanden, såsom kärnkraftverken i Lovisa, Sköldviks industriområde och oljetransportrutter på Östersjön har beaktats. Enligt beräkningar som staten nu har lagt fram kommer finansieringen att nedskäras med 26 procent som skrotar den nuvarande strukturen, om nedskärningen genomförs, säger räddningsdirektör Peter Johansson.

Beredningen fortsätter under sommaren

Lagpaketet som gäller social- och hälsovårdsreformen överlämnas sannolikt i mitten av juni varefter propositionerna sänds till staden för utlåtande. Enligt propositionen ska de nya social- och hälsovårdslandskapen inleda sin verksamhet i början av år 2023.

– Skattebetalarna i Borgå kommer att få en högre avgiftsbelastning även om tjänsterna inte blir bättre i motsvarande grad. Staden måste vidta många slags åtgärder, om reformen verkligen fortskrider såsom staten planerar. Det är klart att högklassiga tjänster ordnas för Borgåbor också i fortsättningen men det är lika klart att ekonomin i varje fall måste anpassas, säger Jukka-Pekka Ujula.

– Man måste komma ihåg att städernas ekonomiska utsikter var oroväckande redan före coronaepidemin och coronan har efter detta märkbart försvagat utsikterna. En ny administrativ nivå löser inte problemen med finansieringen och resurserna borde framförallt koncentreras på att förnya tjänsterna. Staten ska bereda social- och hälsovårdsreformen och lösningar för dess finansiering i ett nära samarbete med städerna, framhäver Ujula.