Hoppa till innehåll

Lagstiftningsreformer som gäller sysselsättningstjänsterna 2026

Riksdagen har antagit flera lagar som kommer att påverka sysselsättningstjänsternas verksamhet 2026. Ändringarna kommer att påverka de arbetssökandes rättigheter och skyldigheter och uträttande av ärenden inom sysselsättningstjänsterna.

Det kommer också att ske förändringar i bedömningen av servicebehov och utarbetandet av en sysselsättningsplan. Arbetssökande är skyldiga att söka arbeten som arbetskraftsmyndigheten anvisar redan från början av arbetslösheten. Samtidigt kommer skyldigheterna för ungdomar att söka till utbildning och publicera en jobbsökarprofil att förnyas.

Varför görs det lagändringar?

Lagändringarna baserar sig på regeringsprogram. Målen är följande:

  • Snabbare sysselsättning för arbetssökande.
  • Tydligare skyldigheter och mer förutsägbara påföljder.
  • En mer personligt anpassad och förenklad serviceprocess.
  • Förstärkning av Jobbmarknaden och jobbsökningsprofilerna inom arbetsförmedlingen.
  • Minska det administrativa arbetet, till exempel inom den rehabiliterande arbetsverksamheten.

Största delen av de ändringar träder i kraft 1.1.2026. Arbetslöshetsförsäkringens påföljder och ändringar i påminnelseförfarandet träder i kraft 1.3.2026 och skyldigheterna i fråga om jobbsökningsprofilerna och plattformen Jobbmarknaden 1.9.2026.

Ändringar som träder i kraft den 1.1.2026

Förändringar för de som arbetar deltid

  • Från och med den 1 januari 2026 måste deltidsanställda söka fyra jobb per månad, om inte annat arbete eller arbetsförmågan hindrar dem från att ta ytterligare arbete.
  • Om du till exempel inte kan ta emot mer arbete på grund av din hälsa, ställs ingen skyldighet att söka arbete.

Dessutom kommer bestämmelserna om skyldigheten att söka arbete att förtydligas. Lagen kommer att vara mer specifik i framtiden:

  • När åläggs en skyldighet att söka jobb.
  • När ett undantag kan göras från inledningen av skyldigheten.
  • När det antal skyldigheten gäller kan minskas.
  • När ingen skyldighet åläggs överhuvudtaget

Några av de nuvarande undantagen kommer att tas bort. Som exempel kommer ett separat undantag inte längre att användas i ett fall där sysselsättningen redan är säker, men detta kommer att beaktas genom att minska antalet platser som skyldigheten att söka jobb gäller.

Skyldigheten för ungdomar att anmäla sig till utbildning kommer att förlängas

  • Det primära alternativet är fortfarande att söka till en utbildning som leder till en yrkesexamen.
  • Skyldigheten kan också uppfyllas genom heltidsstudier vid folkhögskolor och idrottsinstitut.
  • Sysselsättningsplanen kan också innehålla en överenskommelse om att ansöka om utbildning som inte leder till examen.
  • I planen kan man också komma överens om en annan tid för att kontrollera om den unga har sökt studieplatser.

Målet är att den unga ska välja studier som stöder både sysselsättning och framtida studiemöjligheter.

Ändringar i de arbetsplatser som arbetskraftsmyndigheten anvisar

  • Arbetsmarknadsmyndighetens roll är att anvisa lämpliga lediga platser som arbetssökanden ska söka.
  • Jobberbjudandena är bindande redan från början av arbetslösheten.
  • Innan ett jobberbjudande lämnas görs en bedömning av den sökandes arbetslivserfarenhet, utbildning, kompetens och arbetsförmåga.
  • Publicering av jobbsökarprofilen eller det antal ansökningar som avtalats i sysselsättningsplanen räcker inte längre för att uppfylla arbetssökningsskyldigheten, om ett specificerat arbetsställe har anvisats.

I praktiken innebär detta att en arbetssökande inte har någon giltig anledning att vägra söka ett anvisat arbete, även om det antal ansökningar som överenskommits i jobbsökarplanen redan har uppnåtts.

Förändringar i sysselsättningstjänsterna

Den inledande intervjun

  • Ska äga rum utan onödigt dröjsmål och senast 10 arbetsdagar efter det att arbetssökandet har inletts.
  • Under den inledande intervjun går man igenom den arbetssökandens rättigheter och skyldigheter som arbetssökande och guidar dig genom processen med att skapa en jobbsökningsprofil på Jobbmarknaden.

Kompletterande samtal om jobbsökningen ordnas enligt servicebehovet, inte längre

  • Ordnas enligt servicebehovet, inte längre automatiskt med jämna mellanrum.
  • Syftet är att rikta mötena till dem som behöver dem mest.

Bedömningen av servicebehov utvidgas

  • Bedömningen tar hänsyn till jobbsökarfärdigheterna, förmågan att söka arbete på egen hand och den arbetssökandes chanser att hitta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.
  • I bedömningen kan man också använda sig av uppgifter från inkomstregistret och jobbsökningsprofilen.

Innehållet i sysselsättningsplanen kommer att specificeras

I planen antecknas alltid:

  • Information som rör skyldigheten att söka jobb.
  • Andra aktiviteter gällande jobbsökningen eller utvecklingen av företagsverksamhet.
  • Tidsfrist för genomförande av planen.

Om nödvändigt kommer planen också att omfatta:

  • Datum för kompletterande samtal om jobbsökning.
  • Information om tjänster enligt servicebehovet.
  • Bedömningar av arbets- och funktionsförmåga.
  • Möjligt undantag från skyldigheten att utarbeta och publicera en jobbsökningsprofil.
  • Utredningar om genomförandet av planen.

Ändringar som träder i kraft den 1 mars 2026

Skyldigheterna för arbetslöshetsskyddet kommer att skärpas från och med den 1 mars 2026 (TYKE-förslag). Ändringarna skärper efterlevnaden av tidsfrister och avskaffar förfarandet med skriftlig påminnelse. Den första försummelse av att uträtta ärende leder till karens i sju dagar. Jobbsökningen avslutas vid den första försummelsen av uträttandet av ärenden

Från och med mars kommer Jobbmarknaden att skicka automatiska påminnelser 24 timmar före tidsfristerna, men det är den arbetssökandes ansvar att hålla tidsfristerna.

Hur ser jag till att jag säkert får en påminnelse om uppgifter och möten?

Se till att dina kontaktuppgifter är uppdaterade i Jobbmarknadens e-tjänst. När uppgifterna är korrekta får du en automatisk SMS-påminnelse 24 timmar före den utsatta tiden. Läs mera på Jobbmarknaden (tyomarkkinatori.fi).

Om du blir sjuk eller inte kan komma till mötet, vänligen meddela sysselsättningstjänsterna och boka om ditt möte i tid.

Karens, vad är det?

En karensperiod är en period under vilken ingen arbetslöshetsersättning betalas ut.

Från och med den 1 mars 2026:

  • Redan från den första försummelsen av att delta i ett möte eller utföra en skyldighet ges en karens på sju kalenderdagar.
  • Jobbsökningen avslutas vid den första försummelsen av uträttandet av ärenden.
  • Förfarandet med skriftlig påminnelse kommer att avskaffas.

Du kan till exempel få karens om du inte deltar i ett möte, inte söker ett anvisat jobb eller inte genomför sysselsättningsplanen.

Vilka ändringar blir det i arbetslöshetsskyddets påföljder?

Påföljdssystemet blir enklare och får två nivåer:

  • Första försummelsen: sju dagars karens.
  • Upprepade försummelser inom 12 månader: sex veckors skyldighet att vara i arbete..

Skyldigheten att vara i arbete kan fullgöras genom arbete under sex veckor eller genom att delta i tjänster som godkänts av sysselsättningstjänsterna.

Vad betyder skyldigheten att vara i arbete?

En skyldighet att vara i arbete införs om det finns upprepade försummelser av skyldigheterna under en 12-månadersperiod.

När skyldigheten att vara i arbete har ålagts:

  • För att erhålla förmånen måste du arbeta eller delta i en godkänd tjänst under sex veckor.
  • Denna skyldighet kan också fullgöras i de tjänster som anvisas av sysselsättningstjänsterna.

Var får jag understöd för vardagen om jag läggs i karens?

Du kan inte få arbetslöshetsersättning under karenstiden. Om din inkomst inte räcker till för att täcka dina nödvändiga utgifter kan du:

  • Ansöka om utkomststöd från FPA.
  • Diskutera din situation med en specialist på arbetsförmedlingen.

Ändringar som träder i kraft den 1 september 2026

En jobbsökningsprofil är en profil som du skapar på Jobbmarknaden och som beskriver dina färdigheter, din utbildning, din arbetslivserfarenhet och det jobb du söker. Enligt den nya lagen måste profilen publiceras inom 15 arbetsdagar från det att arbetssökandet påbörjades.

Från och med den 1 september 2026 kommer det att vara obligatoriskt för nästan alla arbetssökande att skapa och publicera en profil. Profilen är anonym och offentlig under hela jobbsökningen och är i kraft högst sex månader åt gången.

Vad är en jobbsökningsprofil?

En jobbsökningsprofil är en kort presentation av din kompetens på Jobbmarknaden. När du publicerar din profil kan arbetsgivare kontakta dig när de söker arbetstagare. Det innebär att du också kan få jobberbjudanden för tjänster som inte annonseras ut öppet.

Jobbsökningsprofilen beskriver:

  • Din kompetens och utbildning.
  • Din arbetserfarenhet.
  • Vilken typ av jobb du söker.

Enligt lagen:

  • Måste profilen utarbetas och publiceras inom 15 arbetsdagar från det att arbetssökandet påbörjades.
  • Skyldigheten att publicera en profil kommer att vara obligatorisk från och med den 1 september 2026.
  • Profilen måste hållas publicerad under hela arbetssökandet.
  • Profilen är offentlig men anonym. Den är i kraft högst sex månader åt gången.

Undantag från att utarbeta eller publicera en profil kan beviljas till exempel om:

  • Du kan inte använda Jobbmarknaden.
  • Publiceringen av profilen är helt ogrundat i din situation.
  • Du är heltidsanställd, egenföretagare på heltid eller heltidsstuderande.

Om du inte själv skapar eller publicerar en profil kommer myndigheten att skapa den baserat på ett AI-förslag av Jobbmarknaden.