Boktips

Konstnären för Galleri Gamla Kaplansgården har valt fyra böcker som öppnar hennes arbete och utgångspunkterna för hennes konst. Bekanta dig med böckerna – du kan se utställningen med nya ögon.

Jag läser cirka 3–4 böcker i månaden. Jag läser skönlitteratur och en del biografier över konstnärer. Läsning är en nödvändighet för mig. Genom böcker öppnar sig nya världar, stämningar, öden. Böcker är resor till världen, andra verkligheter, det förflutna, framtiden. Böckerna hjälper att förstå olika kulturer och människor. Böckerna påverkar också på det jag gör som skulptör. De kan vara en drivkraft i någon riktning eller påverka tillsammans med något annat.

Jag lärde känna Emil när jag lärt mig att läsa. De trägubbar som Emil täljde i snickarboden etsade sig fast i mitt minne både som bilder och text. I början av 2000-talet, efter att länge ha gjort stora rumsliga skulpturer, började jag fundera om jag kunde göra en figur. Jag fick ångest när jag skulle gå till arbetsrummet. Jag bestämde att arbetsrummet är min snickarbod. Man måste gå dit varje dag för att tälja en trägubbe. Så småningom började det födas träfigurer, käringar, gubbar, barn…

Huvudpersonen i Grottan är krukmakaren Cipriano Algor, som tillverkar lerkärl till Centrum. Saramago beskriver samarbetet mellan krukmakarens fingrar och huvud, hur fingrarna har en liten hjärna som diskuterar, ger förslag, gestaltar vägen mot rätta mått, en harmonisk helhet. Saramago beskriver att när man gör konst är det inte endast hjärnan som arbetar i form av medvetet tänkande, utan man gör saker också via händerna. Fingrarna och händerna ger förslag, ögonen uppskattar, hjärnan kommenterar. Slutresultatet är en skulptur.

Den här boken köpte jag i ett antikvariat för flera år sedan på grund av dess bilder. De svartvita bilderna av medeltida kyrkors skulpturer och målningar trollband mig. När jag tittar på bilderna går jag tillbaka i tiden. Det finns väldigt lite text i boken, men man kan också läsa bilder. Utifrån bildtexterna har jag sökt mer information om helgonen på bilderna och gjort skulpturer av dem. Djävlarna och Kukkapuu [Blomsterträdet] som är framlagda i Kaplansgården har hittats i kyrkors vägg- och takmålningar. Jag har flyttat dem från en tvådimensionell till en tredimensionell värld.

Den medryckande texten förde till en värld utan klara ljus, speglar eller en rik bildvärld. Boken väckte en att tänka på och inbilla sig en värld och bilder genom en person som inte kan läsa, som inte har sett en målning, skulptur eller ett foto, inte sin egen bild i en klar spegel. Den medeltida målningen som vi upplever som klumpig har varit något annat för dem.