Projekt för förbättring av fastighets- och byggnadsuppgifter 2026-2027

I projektet går man igenom hela byggnadsbeståendet i Borgå och kartlägger alla byggnader i Borgå som är föremål för fastighetsbeskattning, det vill säga i praktiken byggnader som är större än 5 m². Byggnader på mindre än 5 m² behöver i regel inte anmälas. Var särskilt uppmärksam med följande byggnader:

• Man bör anmäla värmeisolerade byggnader och gårdsbastu mindre än 5 m² .
• Jordbruksbyggnader som är i aktivt bruk är undantagna från fastighetsskatt och uppgifterna om dem behöver därför inte anges. Jordbruksbyggnader som inte längre används, men som fortfarande är i brukbart skick och intakta bör anmälas.
• Även fristående jordbruks- eller skogsfastigheter som endast har byggnader för jord och skogsbruk ska anmälas.
• Rivningsfärdiga byggnader bör också anmälas.
• Containerbyggnader och containerbostäder ska anmälas om de permanent betjänar fastighetens användning.
  Mer information om containerbyggnader och containerbostäder:

Oavsett vilket sätt du använder för att anmäla byggnadsuppgifterna, ange så utförligt som du kan följande uppgifter om byggnaden:

• fastighetsbeteckning
• adress
• ägarens/ägarnas kontaktuppgifter
• numret på det fastighetsspecifika kartutdraget, om staden har skickat ett sådant till dig
• användningsändamål
• byggnadstyp
• slutdatum för färdigställande eller, om detta inte är känt, slutår för färdigställande
• om byggnaden har bygglov, dess nummer (om du vet numret), och byggnadens byggherre
• totalyta och våningsyta
• skärmtaksyta
• källaryta
• våningstal
• volym
• material i bärande konstruktioner
• fasadmaterial
• byggnadens byggsätt
• huvudsakligt uppvärmningssätt och värmekällan
• utrustningsuppgifter
• anslutningar till nätverk
• ett eventuellt fastighetsspecifikt avloppssystem

Följ denna anvisning när du fyller i Borgå stads egen blankett för anmälan av fastighets- och byggnadsuppgifter.

• Fyll i på blanketten uppgifterna om endast en byggnad, dvs. uppgifterna om varje byggnad som behöver uppdateras ska anges på en separat blankett. Se ovan vilka byggnader som ska anmälas.
• Om uppgifterna om en viss byggnad är korrekta, behöver man inte fylla i en blankett för den.
• Om byggnaden har flera ägare räcker det med att en av byggnadens ägare meddelar de aktuella byggnadsuppgifterna en gång.
• Om byggnaden har flera ägare räcker det med att en av byggnadens ägare meddelar de aktuella byggnadsuppgifterna en gång.

Fältspecifika anvisningar för blanketten:

• Fyll i fälten på blanketten så utförligt som möjligt med de uppgifter som du har tillgång till. Om någon uppgift inte gäller byggnaden i fråga (till exempel värmekälla eller källaryta) kan fältet lämnas tomt.
• Uppgifter om byggnadens byggherre efterfrågas eftersom det behövs för att hitta vissa gamla bygglov i arkivet. Om det inte är fråga om en byggnad med bygglov behöver det här fältet (och fältet för lovnumret) inte fyllas i.
• Totalytan avser den sammanlagda arealen av byggnadens alla våningar enligt byggnadens yttermått (ytterväggar) oberoende av användningsändamål. Källare och värmeisolerad vind räknas med i totalytan. Balkong, tak eller rum där den inre höjden är under 160 cm räknas inte med.
• Med våningsyta avses våningarnas sammanlagda yta enligt yttermått (ytterväggar), där endast de rum som ingår i byggnadens huvudsakliga användningsändamål räknas med. I fråga om källare och vind räknas endast rum som används i enlighet med det huvudsakliga användningsändamålet.
• Skärmtaksyta: ett tak är en byggnad eller konstruktion (eller en del av dem) vars väggar till minst 30 % är permanent öppna. Skärmtaket utgör inte en total- eller våningsyta. Tvärtom, om väggarna runt skärmtaket är stängda med mer än 70 %, utgör skärmtaket en total- och våningsyta. Om det rör sig om ett inglasat skärmtak där mer än 70 % av glas kan stängas samtidigt, räknas skärmtaket även i detta fall in i total- och våningsytan.
• Med bärande konstruktion avses det material som den bärande delen av väggarna är gjord av. Konstruktionen kan till exempel vara av trä, tegel eller betong.
• Om du har fått ett kartutdrag över din fastighet per post eller elektroniskt, där byggnaderna på din fastighet redan är numrerad,ber vi dig att ange numret på byggnad som finns på kartan i de uppgifter som ni anmäler för dessa byggnader. Denna uppgift anges i fältet ”Om ett kartutdrag bifogas, byggnadens nummer på kartan”. Detta gör det lättare att identifiera uppgifterna för varje byggnad.
• Underskrift och namnförtydligande: Om du fyller i blanketten elektroniskt, räcker det att skriva sitt namn i underskriftsfältet. Det behövs ingen egentlig elektronisk underskrift.

Det finns ett behov av en omfattande granskning av byggnadsuppgifter då man har konstaterat att uppgifterna i byggnadsregistret innehåller många fel. Felen har ackumulerats under flera decennier av flera olika skäl. Bland annat har ändringar i lagar relaterade byggandet lett till fel i registret. Vanliga fel i registren är till exempel att en ekonomibyggnad saknas i registret, att uppgifter om byggnadens tillbyggnader saknas och till exempel att uppgifterna om ytor därför är felaktiga. Dessa fel leder i sin tur till fel i byggnadernas fastighetsskattebelopp.

Enligt 4 kap. 16 § i fastighetsskattelagen (654/1992) är fastighetsägaren skyldig att kontrollera fastighetsskattebeslutet och hålla sina uppgifter om fastigheter och byggnader uppdaterade. Trots denna skyldighet finns det skillnader mellan stadens invånare när det gäller hur aktivt de kontrollerar uppgifterna, vilket leder till att invånarna är i en ojämlik ställning i fråga om fastighetsbeskattningen. Även då hus köps kan gamla byggnadsuppgifter överföras från en ägare till en annan, och köparen ifrågasätter inte nödvändigtvis uppgifternas riktighet i skattebeslutet. Dessutom kan till exempel rivningar av byggnader ha förblivit orapporterade i registret, varvid fastighetsägaren kan betala fastighetsskatt för en byggnad som inte längre finns kvar. Även dessa exempel visar att det finns ett allmänt behov hos kommunerna av att kontrollera uppgifterna i byggnadsregistret, så att fastighetsbeskattningen baserar sig på korrekta uppgifter.

Projektet berör de fastighets- och byggnadsägare i Borgåområdet som har fel eller brister i registeruppgifterna för den byggnad som de äger. Om uppgifterna är uppdaterade behöver ägaren inte göra något.

Om fastighets- eller byggnadsägaren misstänker att uppgifterna för de byggnader hen äger inte är korrekta, ska hen kontrollera de uppgifter som ligger till grund för fastighetsskattebeslutet. Om man upptäcker fel eller till exempel byggnader som helt saknas, ska man anmäla de aktuella byggnadsuppgifterna antingen direkt till Skatteförvaltningen i MinSkatt eller direkt till Borgå stad med stadens anmälningsblankett. När man lämnar in uppgifter i MinSkatt ska de uppgifter som fyllts i där även skickas separat till staden.

I projektet uppdateras bristfälliga och felaktiga uppgifter i byggnadsregistren i både kommunens, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningens databaser. Den fastighetsskatt som en enskild fastighetsägare betalar kan ändras med anledning av projektet, när uppgifterna uppdateras hos Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen kan även ändra fastighetsskattebeloppet också retroaktivt eller påföra påföljdsavgifter om det upptäcks betydande fel i fastighetens skatteuppgifter. Skatteförvaltningen gör eventuella ändringar i skatten enligt sin prövning efter att byggnadsuppgifter uppdaterats.  Förändringarna i skattebeloppet syns vanligtvis i följande års fastighetsskattebeslut.

Nedan ett exempel på det typiska fastighetsskattebeloppet för ett egnahemshus på 170 kvadratmeter, med olika byggnadsår och utrustningsnivåer:

• Fastighetsskatten för ett egnahemshus med cirka 170 kvadratmeter totalyta, som byggts på 2020-talet och som ligger på en egen tomt uppgår till cirka 570 euro per år.
• För ett egnahemshus av motsvarande storlek, som byggts på 1960-talet på en egen tomt och som inte har renoverats, är fastighetsskatten cirka 170 euro per år.
• Däremot är fastighetsskatten för ett totalrenoverat egnahemshus på cirka 170 kvadratmeter, byggd på egen tomt på 1960-talet, cirka 250 euro per år.

Om fastigheten eller byggnaden ägs av ett dödsbo har kommunen inga möjligheter att få dess kontaktuppgifter för att eventuellt kunna ta kontakt. Således kan en delägare i dödsboet kontakta projektmedarbetaren för att lämna sina kontaktuppgifter eller för att skicka aktuella bygguppgifter direkt via någotdera av de angivna alternativen.

Det räcker att en av fastighetsägarna en gång lämnar in aktuella uppgifter om byggnaden.

Uppdaterade byggnadsuppgifter förs in i byggnadsregistren med fördröjning. De uppgifter som samlas in varje år anmäls till kommunens register, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas register samt Skatteförvaltningens register senast vid årets utgång. På så sätt kan Skatteförvaltningen ta hänsyn till de uppdaterade byggnadsuppgifterna när nästa fastighetsskattbeslut bildas.

Borgå stads stadsmätning genomför för närvarande terrängmätningar för att komplettera mätningarna om byggnader på baskartan. Mätningarna ingår inte i det här projektet, men de ger aktuell byggnadsinformation om fastigheterna. Om stadsmätningen har utfört mätningar på er fastighet kommer de redan uppmätta uppgifterna att användas. Det är dock möjligt att man inom ramen för projektet måste genomföra en ny terrängmätning på fastigheten om någon byggnadsuppgift saknas och inte kan erhållas från fastighetsägaren.

Här hittar du mer information om hur fastighetens skattevärde fastställs:

Mer information om grunderna för fastighetsbeskattningen av containerbostäder och containerbyggnader:

Om du har andra frågor om fastighetsskatt, var i första hand i kontakt med Skatteförvaltningen: