Tillstånds- och tillsynsnämndens beslut 18.8.2026

Tillstånds- och tillsynsnämnden beslutade anteckna delårsrapporterna 1–6/2026 för miljöhälsosektionen samt tillstånds- och tillsynsnämnden för kännedom och sände dem till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige för godkännande. Under rapporteringsperioden har tillstånds- och tillsynsnämndens verksamhet framskridit enligt plan i fråga om driftsekonomins utgifter.

Tillstånds- och tillsynsnämnden beslutade anteckna kontrollrapporten om vattendragens tillstånd för Mäntsäläån–Svartså.

I Mäntsälä–Svartså genomfördes kontroll vattendrag under våren 2025 i enlighet med miljötillstånden för Nivos Vesi ja Lämpö Oy:s avloppsreningsverk i Mäntsälä kyrkby samt Mellersta Nylands utbildningssamkommuns avloppsreningsverk vid Saari gård. Syftet med kontrollen var att kartlägga reningsverkens inverkan på vattenkvaliteten i Saarenjoki, Mäntsäläån och Svartså samt att följa upp det allmänna tillståndet i vattendragsområdet i enlighet med det övervakningsprogram som godkänts av Nylands NTM-central.

Utifrån övervakningen under 2025 kan man konstatera att avloppsreningsverken vid Saari gård och i Mäntsälä kyrkby i huvudsak fungerade i enlighet med tillståndsvillkoren och att deras påverkan på vattendragen totalt sett var relativt liten. Effekterna av reningsverket vid Saari gård märktes endast i liten utsträckning i vattendraget, och utifrån de flesta vattenkvalitetsparametrarna gick det inte att urskilja någon påverkan. Effekterna av reningsverket i Mäntsälä visade sig tydligast i form av ökade kvävehalter och en tillfällig försämring av vattnets hygieniska kvalitet nedströms reningsverket.

Tillståndet i Svartså avrinningsområde påverkas dock framför allt av den diffusa belastningen som kommer från det stora, jordbruksdominerade avrinningsområdet. Detta visar sig i form av höga näringsämneshalter och stora ämnesbelastningar även i områden som inte omfattas av reningsverkens verkan. Halterna av farliga ämnen var låga och inga överskridanden av miljökvalitetsnormerna konstaterades. Kontrollen fortsätter enligt gällande gemensamma kontrollprogram.

Tillstånds- och tillsynsnämnden beslutade anteckna för kännedom årsrapporten 2025 för den gemensamma granskningen av havsområdet utanför Borgå samt de kontrollresultat som redovisas i rapporten.

Tillståndet i havsområdet utanför Borgå och avloppsvattnets inverkan på vattendragen följs upp som en gemensam granskning av faktorer som belastar vattendragen.
Över lag visar granskningen att läget i havsområdet utanför Borgå har i huvudsak bevarats stabilt, men belastningen från åarna som upprätthåller eutrofiering är fortfarande den viktigaste faktorn som inverkar områdets miljötillstånd.
Granskning av havsområdet utanför Borgå fortsätts enligt det uppdaterade gemensamma kontrollprogrammet under 2026, med ett mer begränsat program. År 2027 är det dags för ett år med utvidgad granskning. Kontrollprogrammet uppdateras under 2026.

Tillstånds- och tillsynsnämnden beslutade anteckna för kännedom årsrapporten 2025 för den gemensamma granskningen av vattendragsområdet i Borgå å samt de kontrollresultat som redovisas i rapporten.

Vid den gemensamma granskningen av vattendragsområdet i Borgå å utreddes år 2025 hur kommunalt avloppsvatten inverkar på vattenkvaliteten i Borgå ås huvudfåra och dess största sidoflöde Palojoki. Syftet med den regelbundna granskningen är att uppskatta den belastning som reningsverken orsakar och dess effekter på vattendragens tillstånd.

Som helhet var vattenkvaliteten i Borgå å och Palojoki under 2025 liknande som under tidigare år: näringsämneshalterna var höga, särskilt i flodens mellersta och nedre lopp, och den hygieniska kvaliteten försämrades tydligt i de åvsnitt som ligger nedströms från reningsverken. Resultaten betonar vikten av både punktbelastning och diffus belastning vid den totala belastningen i Borgå å. Både halterna totalfosfor och totalkväve i Borgå å 2025 följde i stort sett samma långsiktiga trend som under tidigare år. Som helhet visar granskningen att vattenkvaliteten i Borgå å och Palojoki påverkas avsevärt både av punktbelastning från kommunala avloppsvatten och av diffus belastning från jordbruksområden och glesbygder. Effekterna av reningsverken i Lahtis och Nastola syns fortfarande tydligt nära deras utsläppsområden, men när det gäller tillståndet i hela vattendragsområdet är den diffusa belastningens betydelse fortfarande mycket stor. I granskningsrapporten rekommenderas särskilt att effektivisera granskningen av Palojoki och att öka provtagningsfrekvensen, så att utvecklingen av vattendragets tillstånd och effekterna av belastningen kan följas på ett mer tillförlitligt sätt än för närvarande.

Till skillnad från diffus belastning rinner avloppsvattnet från reningsverket ut i ån relativt jämnt oavsett väderförhållanden, och dess negativa effekter på vattendragen blir särskilt tydliga under lågflödesperioder. Avloppsvattnets andel av åns näringsbelastning är betydande, särskilt när det gäller kväve. Fosfor i floden består i sin tur till största delen av diffus belastning som sköljts ut från odlingsmarkerna i avrinningsområdet, och denna belastning är som störst vid stora ytavrinningar och höga flöden. Avloppsvattens sammanlagda andel av fosforbelastningen i Borgå å var under 2025 cirka 9 procent och av kvävebelastningen cirka 23 procent.

Föredraganden gav följande ändrade beslutsförslag:
Tillstånds- och tillsynsnämnden beslutar att begäran om åtgärder till byggnadstillsynen har prövats tillräckligt och att placeringen av staketet och den täckta bilparkeringen kräver inga ytterligare åtgärder.
Den täckta bilparkeringens fasader måste återställas så att de stämmer överens med det beviljade lovet, eller så måste bygglov ansökas för dem senast det angivna datumet.

Tillstånds- och tillsynsnämnden beslutade i enlighet med beslutsförslaget.

Nämndens övriga beslut var likaså i enlighet med föredragningen samt enhälliga.