Cirkulär ekonomi för green deal

I detaljplanerna har vi från fall till fall beaktat massbalansen under arbetstid och/eller massbalansen i området utan plangranskningar. Det saknas dock en helhetsplan på delgeneralplanenivå eller förfaringssätt, planer och kalkyler mellan detaljplanerna.

Planläggningen har en central roll i förverkligandet av målet. Åtgärder i anslutning till detta är att:

• stadens egna avstjälpningsplatser samt mellanlagrings- och förädlingsområden anges i generalplanen
• de operativa modellerna för ovan nämnda områden utreds och planeras
• utrymmesbehov som masshanteringen kräver vid planläggningen beaktas
• den cirkulära ekonomin främjas genom de planbeteckningar och -bestämmelser som stöder den

En annan viktig helhet är planering och genomförande. Åtgärder till stöd för detta är:

• grundarbetet schemaläggs och byggarbetsplatser samordnas
• riktlinjer skapas för sådana principer genom vilka användningen av återvunnet material effektiveras i byggandet
• anvisningar utarbetas om stadens förfaringssätt för hantering av jordmassor
• en webbutbildningshelhet utvecklas tillsammans med samarbetspartnern i fråga om lagstiftningen om cirkulär ekonomi för marksubstanser och den objektspecifika bedömningen

Uppnåendet av målet kräver dessutom omfattande samarbete och verktyg. Vi kan främja dessa delområden genom att vidta följande åtgärder:

• vi främjar samarbete mellan producenter, byggare och planerare, inklusive privata aktörer, när det gäller hanteringen av marksubstanser
• vi utvecklar samarbetet inom cirkulär ekonomi med grannkommunerna och det regionala avfallshanteringsbolaget, bland annat för att skapa en arbetsgrupp för ärenden som gäller schaktmassor och främja koordineringen av schaktmassor
• vi deltar i utvecklingen av de beräkningsverktyg som behövs för att kunna jämföra koldioxidhandavtrycket när det gäller den cirkulära ekonomin för överskottsjord och andra alternativ
• vi implementerar BAP-beräkningsverktyg i planeringen

Vi följer hur målet framskrider genom att beräkna det koldioxidhandavtryck per kubikmeter som uppnåtts i hanteringen av jordmassor i de valda planläggningsobjekten.

Uppgifterna om utgångsläget är ännu inte tillgängliga, men vi har förbundit oss att utreda uppgifterna senast 2027 och samtidigt sätta upp ett numeriskt mål som beskriver åtagandet för de följande åren.

En samlad data från utgångsläget saknas. Det är svårt att beräkna användningsgraderna, eftersom bokningarna är splittrade i flera system. I värsta fall ska användningsgraderna beräknas för varje lokal för hand eller så är det inte ens möjligt att räkna ut dem arbetseffektivt.

Vi förverkligar målet i tre olika skeden.

Etapp 1:

• identifiering av lokaler som lämpar sig för gemensamt bruk
• kommuninvånarnas delaktighet
• förbättra användbarheten och tillgängligheten när det gäller olika lokaler (t.ex. möte, motion, idrott)
• utredning av användningsgraderna
• fastställande av användningsgrad per objekt
• utredning av de konsekvenser som sysselsätter personalen och totalkostnader

Etapp 2:

• konkurrensutsättning och upphandling av det lokalbokningssystem som staden använder
• förenhetligande och automatisering av de praktiska processerna för lokalförvaltning
• skapande och beskrivning av serviceprocessen på ett kundvänligt sätt
• kännedom om tjänsten genom kommunikation och marknadsföring samt information om tjänsten för kommuninvånarna
• utökande av utbudet av lokaler gradvis för att samordna tillgång och efterfrågan

Etapp 3:

• säkerställande av möjligheterna att den faktiska användningsgraden på lokalerna kan mätas
• ytterligare utveckling av mätningen av användningsgraden

Ett mått på hur målet framskrider är att den faktiska användningsgraden av lokalerna ökar.