Årets klimatpartner 2026 vill väcka uppmärksamhet kring klimatförändringen

När lantbruksföretagaren Jussi Pekkinen fick höra att Råmossa har utsetts till klimatpartner för år 2026 blev han förvånad.

– Det slog mig inte ens i minsta grad att vi skulle kunna få den här utnämningen. Det var glädjande nyheter, men i slutändan gör vi ju detta på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt och med gott hjärta, funderar Pekkinen.

Eftersom de flesta företagen i Borgå är mikroföretag gläder sig Pekkinen över att priset gick till ett litet landsbygdsföretag. Av Finlands cirka 344 000 företag är ju 93 % mikroföretag med färre än 10 anställda – och många bäckar små gör en stor å.

– Vi gör allt vi kan, för vår lilla del. Det spelar också roll vad vi gör här i det här mikroklimatet, säger Pekkinen.

Råmossa erbjuder företagskunder mötes- och naturupplevelsetjänster och bedriver skogsvård i Illby i Borgå. Pekkinen är gårdens tredje ägare; hans farföräldrar kom till Illby från Jakimvaara i det förlorade Karelen.

Hållbarhet har gradvis blivit en del av gårdens verksamhet.

– Nu när jag börjar bli äldre tänker jag hela tiden längre och längre framåt. De beslut och åtgärder som vi fattar och vidtar nu, till exempel inom skogsbruket, kommer att märkas om hundra år. När man bor här mitt i naturen har hållbarheten automatiskt blivit en del av verksamheten, berättar Pekkinen.

Hållbarheten styr hur Råmossas byggnader tillverkas – genom att man sågar träet från egna träd på den egna tomten – och att salladen kommer från den egna marken, 20 meter bort, intill en äng som anlagts för surrande insekter. Hållbarheten styr hur man värnar om Råmossas närmiljö: vi sätter inte ut främmande fiskarter i den närliggande sjön och vi avverkar inte skogen vid sjöns strand för att få en bättre utsikt över sjön.

Hållbarheten är också närvarande när man kokar lägereldkaffe till kunderna och serverar det i Muminmuggar istället för engångsserviser.

– Vi har avböjt ekonomiskt lönsamma uppdrag, såsom grupper som är för stora för oss och motorevenemang. Hos oss rör man sig med hjälp av muskelkraft. Om vi leder en stor grupp upp på en klippa där det är torrt, så smulas den lav som växer där sönder och det tar 25 år innan den återhämtar sig, förklarar Pekkinen.

I motiveringen till utmärkelsen Borgås klimatpartner 2026 konstaterades att hållbarheten i Råmossa inte består av en rad enskilda åtgärder, utan är ett helhetsperspektiv på hur man tänker och verkar – en del av vardagen och ett långsiktigt arbete.

Även om Råmossa är ett företag med få anställda har det stora markarealer: gården omfattar cirka 220 hektar, vilket motsvarar 300 fotbollsplaner med skog.

– Vår klimatpåverkan är därför ganska stor, säger Pekkinen.

Pekkinen betonar att skogsvården inte bara handlar om ekonomisk lönsamhet utan även om naturvärden. Han funderar över i vilken riktning det finska skogsbruket är på väg och över de utmaningar som klimatförändringen medför.

Enligt Pekkinen märks klimatförändringen redan nu i skogarna i Råmossa: antalet skadedjur har ökat i det allt varmare klimatet, och stormar under milda vintrar får träden att falla lättare när marken inte är frusen.

Granen är den trädsort som är mest utsatt för klimatförändringen eftersom den har ytliga rötter och låg torkresistens och drabbas hårdast av angrepp från granbarkborre.

– För två år sedan fällde en vinterstorm tusentals träd i närområdet och knäckte topparna. Jag funderar mycket på vilket skogsarv jag lämnar efter mig till kommande generationer. Det viktigaste är vilka trädslag vi prioriterar för att de ska kunna stå emot de multipla effekterna av det allt varmare klimatet. Här kan vi tala om riskhantering i skogen, säger Pekkinen.

Eftersom ensidiga granskogar utgör en växande risk har man i skogarna i Råmossa lämnat kvar fler lövträd än tidigare vid gallringarna och främjat blandskogar. Lärkträd har planterats bredvid granarna redan under en längre tid, och den första ekskogen anlades för ungefär fem år sedan.

– Det är osäkert om det till exempel lönar sig att plantera lärkträd. Det är dyrare än vanlig gran, men för oss handlar det också om värderingar. De kommande generationerna kan sedan avgöra om vi hade rätt eller inte, säger Pekkinen.

På gården finns även skogsområden som skyddas på frivillig basis samt områden där naturen får avgöra vilka trädslag som trivs bäst.

Pekkinen betonar vid flera tillfällen vikten av lokalt samarbete. Skogarna sköts i samarbete med en långvarig samarbetspartner, Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret, och vid företagsevenemang samarbetar vi med lokala kockar, såsom vildmatskocken Jyrki Tsutsunen och vegetariska kocken Anja Sorasalo. Även vildmarksguiderna kommer från trakten och rörmokaren finns sju kilometer bort.

Vi strävar efter ett långsiktigt samarbete med våra partner och väljer dem inte enbart utifrån deras kompetens, utan även utifrån gemensamma värderingar och arbetssätt.

Kockarna planerar rätterna noggrant utifrån antalet gäster för att minimera svinnet så mycket som möjligt. De föredrar närproducerad säsongsmat: vilt, grönsaker och andra naturens gåvor.

– Vi känner våra samarbetspartner väl, vi träffar dem på gatorna i Borgå och känner deras familjer. Det finns en viss personlig prägel och ett visst förtroende i det. De känner till vår verksamhet och hör till gänget. När vi har en gemensam syn på hållbarhet blir det också lättare att sträva mot samma mål, berättar Pekkinen.

I Illbys natur växlar flyttblock, höga klippor, sjöar och mångsidiga skogar.

När företagskunder anländer till Råmossa upplever många av dem naturen för första gången med flera sinnen. Inte ens alla finländare, som förknippas med skogen, har regelbunden erfarenhet av att vistas i naturen.

– Vi rör vid träden, tränar vår balans på stigarna, njuter av doften från lägerelden och lyssnar på naturens ljud. Här får många nya upplevelser som engagerar alla sinnen. En koreansk kund sade att it’s like walking on pillows (det var som att gå på kuddar) när hen gick på den mjuka stigen, berättar Pekkinen.

Han tror att dessa erfarenheter kommer att få långtgående konsekvenser. Stressen minskar, sinnet återhämtar sig, motståndskraften stärks och kroppen tackar. Att vistas i naturen ökar också viljan att skydda miljön och agera hållbart.

– Vår idé är att våra kunder på något sätt ska få en aha-upplevelse, och ofta är det just vad som händer. I nästan varje grupp har någon sagt att de ska börja göra något på ett nytt sätt i sin vardag och på jobbet. De får en upplevelse och lär sig något.

Kanske tar någon med sig lokalproducerade livsmedel eller vilda örter till sitt kök, planterar lövträd i sin skog – eller får en idé om hur man kan förbättra hållbarheten i sitt eget företag.