Budgetberedningen börjar
Beredningen av budgeten för år 2026 håller på att inledas. Stadsstyrelsen behandlar budgetramen och anvisningarna för uppgörande av budgeten den 23 juni. Avsikten med ramförfarandet är att säkerställa att sektorernas budgetförslag håller sig inom den ram som stadsstyrelsen har godkänt.
– Stadens ekonomiska läge håller på att försämras betydligt under de närmaste åren i och med att intäkterna från samfundsskatten sjunker. Intäkterna från samfundsskatten har under de senaste åren fluktuerat kraftigt på grund av statens åtgärder och svängningarna i resultatutvecklingen i Sköldviks företagskluster, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
Intäkterna från samfundsskatten beräknas ännu stiga till cirka 38 miljoner euro i år men nästa år väntas de sjunka till cirka 26 miljoner euro och 2027 och 2028 till cirka 11 miljoner euro.
Kommunalskatteintäkterna beräknas öka med cirka 4 miljoner euro till 103 miljoner euro nästa år. Fastighetsskatteintäkterna väntas förbli oförändrade på cirka 19 miljoner euro och statsandelarna sjunka med knappt 2 miljoner euro till cirka 50 miljoner euro. I budgetramen föreslås inga ändringar i stadens inkomstskattesats eller fastighetsskattesatser.
– Staten bereder dessutom en statsandelsreform som avses träda i kraft 2027. Detta innebär en stor risk för Borgås ekonomi. I den föreslagna formen skulle statsandelsreformen permanent kunna försvaga statsandelarna i Borgå med till och med över 10 miljoner euro per år, konstaterar Rainio.
Den nuvarande kostnadsstrukturen är för dyr
Stadens program för produktivitet och balans i ekonomin godkändes i stadsfullmäktige i maj 2024 med utgångspunkt i dåvarande ekonomiska utsikter. På grund av de försämrade ekonomiska utsikterna räcker programmet inte till för att stabilisera stadens ekonomiska läge. Stadens lånebestånd börjar öka kraftigt från år 2026 i och med det försämrade ekonomiska läget och de växande investeringarna.
– Borgås ekonomiska utveckling har i flera år befunnit sig på en god nivå. Vi har kunnat erbjuda våra invånare bättre service än de flesta andra städer av motsvarande storlek, och även lånebeloppet har tryckts på en låg nivå trots omfattande skol- och daghemsinvesteringar, beskriver stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Baksidan är att kostnaderna för Borgå stads serviceproduktion har blivit bland de högsta i landet och klart högre än i andra städer av motsvarande storlek i genomsnitt.
År 2024 var nettoutgifterna per invånare för tjänsterna i Borgå cirka 3 000 euro, medan de genomsnittliga kostnaderna i de stora städerna var cirka 2 500 euro per invånare.
– I och med att inkomsterna minskar är vår nuvarande kostnadsstruktur helt enkelt för dyr för att upprätthållas. Vi måste kunna anpassa de permanenta utgifterna, så att vi inte skulle bli tvungna att ta skuld för löpande utgifter. Anpassningsbehovet är cirka 500 euro per invånare. Det motsvarar ungefär det belopp med vilket vi överskrider kostnaderna i jämförelsekommunerna, fortsätter Pitkäniemi.
– Att balansera driftsekonomins inkomster och utgifter är mycket viktigt för att vi ska behålla vår förmåga att investera i projekt som är viktiga för stadens framtid. Naturligtvis måste också nya investeringar nu till vissa delar periodiseras över en längre tidsperiod.
En ökning av verksamhetskostnaderna med 1,1 procent, även ett långsiktigt stabiliseringsprogram behövs
Förslaget till anvisningar för uppgörande av budgeten betonar förbättring av produktiviteten och effektiviteten samt dimensioneringen av tjänsteproduktionen huvudsakligen endast till en nivå som motsvarar lagar, förordningar och normer.
Förslaget till stadsstyrelsen är att ökningen av stadens verksamhetskostnader i budgetramen för år 2026 pressas till cirka 1,1 procent jämfört med bokslutsprognosen för 2025.
Den naturliga utgiftsökningen till följd av inflationen och kostnadsutvecklingen inom kommunsektorn skulle vara cirka 2,5–3,0 procent. Budgetramen har utarbetats med antagandet att stadens totala utgifter ökar med cirka en procent också under åren 2027 och 2028.
– Under de enskilda åren kan staden göra en budget med ett svagt underskott men på längre sikt bör man sträva efter minst nollresultat, så att ekonomin inte börjar försämras kroniskt och lånebeståndet inte börjar växa okontrollerat, betonar finansdirektör Henrik Rainio.
Med dessa beräkningar är stadens underskott cirka 3 miljoner euro i budgetramen för år 2026. Utan omfattande anpassningsåtgärder skulle underskottet dock öka klart under åren 2027–2028 med tiotals miljoner euro.
– En relativt snäv utgiftsram redan för år 2026 innebär att alla sektorer måste fundera noga på hur pengarna ska användas under de kommande åren. Med en måttlig utgiftsutveckling blir stadens underskottsutsikter något mer uthärdliga under åren 2027 och 2028, men underskottsprognoserna är fortfarande för stora. I ljuset av utsikterna för tillfället är det klart att staden måste göra upp ett nytt stabilitetsprogram för ekonomin våren 2026, konstaterar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Att hålla ekonomin sund är nödvändigt med tanke på stadens framtid och konkurrenskraft. Om vi anpassar oss till det ekonomiska läget i tid kan vi bevara vår ställning som en av Finlands mest attraktiva och utvecklande städer.
Ytterligare information om budgetberedningen
Vad är en budgetram?
- Budgetramen är en plan som definierar stadens ekonomiska ramvillkor och mål för de kommande åren. Den utgör grunden för beredningen av den egentliga budgeten.
- Budgetramen definierar varje sektors totala inkomster, utgifter och investeringar men ännu inte anslagen för enskilda tjänster eller investeringar. Anvisningen för uppgörande av budgeten ger sektorerna anvisningar och en anslagsram för uppgörandet av budgetförslaget.
- Sektorerna planerar utgående från anslagsramen sin egen verksamhet och sina tjänster för det kommande året och delar vidare ut ramen till serviceområdena och resultatenheterna, såsom till exempel utbildnings-, småbarnspedagogik-, planläggnings-, biblioteks- eller kulturtjänster. Syftet med förfarandet är att säkerställa att sektorernas budgetförslag håller sig inom den bestämda ramen.
Hur stadens budget färdigställs
- Stadsstyrelsen fattar beslut om anvisningarna för utarbetande av budgeten för år 2025 och budgetramen i juni.
- Sektorerna sänder sina egna budgetförslag till nämndernas behandling före utgången av september.
- Efter nämndernas beslut sätts sektorernas förslag ihop och stadsdirektören publicerar sitt eget budgetförslag i oktober.
- Stadsstyrelsen behandlar budgetförslaget på sina möten i oktober och lägger fram sitt eget budgetförslag i slutet av oktober.
- Stadsfullmäktige fastställer budgeten och ekonomiplanen samt skattesatserna i november.