Elevkåren i Linnajoen koulu ger de unga möjlighet att påverka skolans ärenden

– Nå, vem vill fara om två veckor och representera Linnajoen koulu vid det gemensamma mötet för Borgå skolor? frågar läraren och elevkårens handledande lärare Minna Simola på Linnajoen koulu.

Flera ivriga händer räcks upp.

Det är rast och elevrådets ”insatsgrupp” på sex personer har samlats till sitt vanliga rastmöte som hålls två gånger i veckan.

Elevkåren vid Linnajoen koulu har redan i många år varit känt för att vara särskilt aktiv. Den deltar i beslutsfattandet i och utanför skolan samt driver kioskverksamhet vars intäkter går till att stödja skolgången för indiska fadderelever. Dessutom ordnar elevkåren regelbundet olika temadagar och evenemang.

– Vi försöker förbättra elevernas välbefinnande här i skolan så att alla skulle trivas bättre. Vi ordnar till exempel jippon där eleverna kan lära känna varandra bättre och de skulle ha gemensamma saker att göra. Kanske kan någon till och med hitta en ny kompis, säger elevkårens ordförande, Emilia i årskurs åtta.

– Vi ordnar olika jippon runt temadagarna. På alla hjärtans dag var det kortmatching, det vill säga man skulle hitta ett par till sitt eget kort, berättar Keke, som går i årskurs sju.

Till elevkårens verksamhet i Linnanjoen koulu hör även påverkansarbete.

– Vi har många gemensamma möten med rektorer och lärare. Senast pratade vi till exempel om välfärdsprofilen, det vill säga hur eleverna mår i skolan, berättar elevkårens vice ordförande, Tino, som går i årskurs åtta.

– Om vi har idéer om hur skolgång och välfärd skulle kunna förbättras, tar vi upp dem, tillägger Alaa, som går i årskurs åtta.

Elevkåren har diskuterat bland annat skolans temperatur och lokalernas prydlighet med rektorn och biträdande rektorn. På grund av de kalla golven har elevkåren också bett om fler stolar och nya soffor till korridorerna.

Elevernas önskemål har hörts, temperaturskillnaderna mellan olika klassrum har utjämnats och nya sittplatser har införts i korridorerna.

– Vi välkomnar förbättringsförslag och för dem vidare. Det är enklare på det sättet. Som man ser av dessa exempel kan vi verkligen påverka, säger Tino.

Simola berättar att om skolan inte kan lösa något av elevernas önskemål, för elevkåren frågan ända upp till stadens beslutsfattare.

– Elevernas önskemål har förts till olika evenemang, där man till exempel har framfört önskemål om bussarnas rutter och busshållplatsernas tak samt om att öka antalet papperskorgar längs olika rutter – och sedan har de kommit, säger Simola.

Emilia lägger en mapp på pulpeten med ett brev på engelska från Indien samt ett foto av elevkårens egen fadderelev.

Eleverna på Linnajoen koulu har länge stött indiska flickors skolgång genom att samla in pengar genom kioskverksamhet.

– Det gör det ännu viktigare att driva kiosken, eftersom det inte bara handlar om att sälja godis, utan att vi genom försäljningen hjälper någon, säger Tino.

– Alla har inte möjlighet att gå i skola. Det får mig att känna mig tacksam över att utbildning är möjlig för alla i Finland, tillägger Keke.

Kiosken fungerar också som en gemensam samlings- och evenemangsplats för skoleleverna.

Verksamheten sköts av tillvalsgruppen för ekonomi, men studentkåren ansvarar för dess förvaltning.– Jätte många handlar i kiosken och man får ofta köa dit, berättar Wendy, som går i åttonde klassen.

Kiosken har öppet på fredagar och säljer tilltugg och drycker.

– Nu har vi även planerat hälsosammare mellanmål dit, till exempel energibarer. Om man inte äter skolmat eller inte gillar den får man något att äta i kiosken, säger Alaa.

”Insatsgruppen” på sex personer talar mycket och ber om ursäkt om någon avbryter en annan. Allas åsikter och tankar hörs.

– Vi har hållit gemensamma möten och tillbringat tid tillsammans för att vara sådana, sådana… säger Emilia och stannar och funderar på hur hon ska fortsätta meningen.

– Samhälleliga, tillägger Keke.

– När vi lär känna varandra bättre vågar vi lättare säga våra åsikter i den här gruppen, berättar Alaa.

Många av dem säger att de deltar för att de är intresserade av att påverka – kanske också i framtiden.

– Jag gillar att jag kan påverka elevernas välbefinnande. Det har varit roligt att se vad det här arbetet i elevkåren är. Vi har haft det jättetrevligt, säger Blerona, som går i sjunde klassen.

– Redan i början av sjuan ville jag vara så att jag skulle kunna hjälpa andra, tillägger klasskamraten Melissa.

Ungdomarna i elevkårens styrelse brinner för att lyfta fram missförhållanden och ingripa i dem.

– Jag tycker om att argumentera och om jag kan påverka känns det som att jag måste göra det. Här lär jag mig att använda min kreativitet och hur det lönar sig att främja de saker jag tror på, säger Alaa.

– Det här ger en liten försmak på hur det skulle kunna vara att vara med i politiken. Politik intresserar mig, säger Tino.

– Fastän vi är unga kan vi påverka. Det är inte så att bara vuxna får påverka, tillägger Emilia.

Text och bild: Merja Forsman