Stadsdirektörens budgetförslag 2027: Utgiftsökningen avstannar men ekonomin visar ett underskott på grund av minskade skatteintäkter
Utgångspunkten för stadsdirektörens budgetförslag är att stabilisera ekonomin och återföra den mot jämvikt. Stadens verksamhetskostnader kommer under 2027 att ligga kvar på samma nivå som föregående år trots att löneuppgörelser, prisökningar och ett ökat finansieringsansvar för sysselsättningstjänster leder till ökade utgifter. Budgetförslaget visar ett underskott på 7,2 miljoner euro.
Stadsdirektör Jani Pitkäniemi offentliggjorde sitt budgetförslag den 20 oktober. Budgetförslaget går vidare till stadsstyrelsen den 26 oktober, och det är meningen att stadsfullmäktige slår fast budgeten och skattesatserna i november.
Programmet för ekonomisk stabilisering håller utgifterna under kontroll
De utjämningsåtgärder på cirka 9 miljoner euro som ingår i programmet för stabilisering av ekonomin som antogs i juni återspeglas i budgeten för 2027 inom alla sektorer. Verksamheten och förvaltningen effektiveras, servicenätet koncentreras och tjänsterna prioriteras. Tack vare programmet för stabilisering av ekonomin kan staden bromsa utgiftsökningen i en situation där kostnadstrycket fortfarande är betydande.
– Kostnadsnivån för tjänsterna i Borgå är fortfarande hög jämfört med andra stora städer. Utgiftsnivån måste sänkas och beroendet av samfundsskatteintäkten måste minskas. Detta gör det möjligt att även i framtiden erbjuda bra tjänster, utveckla staden och anpassa sig till förändringar i omvärlden utan att hamna i alltför stor skuldsättning eller utsättas för tryck att höja skatterna, sammanfattar stadsdirektör Jani Pitkäniemi riktlinjerna i den nya stadsstrategin.
– Trots utmaningarna under de kommande åren är stadens ekonomiska utsikter i det stora hela stabila, om vi lyckas hålla utgiftsökningarna under kontroll. De ekonomiska grundförutsättningarna i Borgå är goda: befolkningen växer, staden präglas av livskraft, våra tjänster håller hög kvalitet, inkomstskattesatsen är konkurrenskraftig och skuldnivån är låg, fortsätter stadsdirektören.
Samfundsskatten halveras, även statsandelarna minskar
Stadens skatteintäkter beräknas minska med cirka 10 miljoner euro och statsandelarna med cirka 3 miljoner euro jämfört med nivån år 2026. Kommunalskatteinkomsterna uppskattas vara 103 miljoner euro, fastighetsskatteinkomsterna 19 miljoner euro och samfundsskatteinkomsterna 14 miljoner euro.
Intäkterna från samfundsskatten halveras och blir cirka 15 miljoner euro lägre än i bokslutsprognosen för 2026. Utvecklingen av samfundsskatteintäkterna är i hög grad beroende av resultatutvecklingen inom företagsklustret i Sköldvik, och det går inte att göra tillförlitliga prognoser på lång sikt.
Det föreslås att inkomstskattesatsen ska ligga kvar på 7,1 procent, och inga höjningar av de allmänna fastighetsskattesatserna föreslås. I enlighet med stabiliseringsprogrammet föreslås en fastighetsskatt på 4 procent för obebyggda byggplatser. För obebyggda byggplatser har staden tidigare tillämpat den allmänna fastighetsskattesatsen på 1,3 procent.
– Den kraftiga sänkningen av samfundsskatten förändrar den övergripande ekonomiska bilden väsentligt. Även om ett underskott för år 2027 förväntas måste utgiftsökningen även i fortsättningen hållas inom ramen för utvecklingen av skattefinansieringen. Även investeringarnas tidpunkt och omfattning måste kontinuerligt utvärderas utifrån stadens finansieringsförmåga, beskriver tf. finansdirektör Sari Klenberg.
– Behovet av att balansera de offentliga finanserna och den kommande regeringens finansiella reformer utgör en betydande risk för kommunernas inkomstutveckling även under de kommande åren. Stadens egen inkomststruktur är svår att förutse, och beslut som rör politiken på nationell nivå kommer att klarna efter valet våren 2027. Vi kan alltså komma att behöva överväga eventuella ytterligare anpassningsbehov i samband med upprättandet av budgetarna för åren 2028 och 2029, fortsätter Jani Pitkäniemi.
Spetsprojekten går framåt
Investeringsutgifterna år 2027 är cirka 55 miljoner euro. Bland stadens spetsprojekt kommer byggandet av Kokon idrottscentrum och den nya Peipon koulu att gå vidare nästa år. Under planeringsperioden kommer dessutom bland annat planering, byggnation och grundläggande renovering av daghemmet i Sjötullen, den andra etappen av Kvarnbackens skola, Parkgatan samt gator och idrottsanläggningar att fortskrida.
– Borgås långsiktiga utveckling får inte avstanna på grund av ett enskilt svagt ekonomiskt år. Vi driver de viktigaste spetsprojekten på ett planmässigt sätt, men är samtidigt beredda att prioritera och dela upp projekten i olika faser, betonar Pitkäniemi.
Den höga investeringsnivån och den minskande inkomstfinansieringen kommer att öka lånebehovet. Lånebeståndet beräknas öka till cirka 96 miljoner euro i slutet av 2027, till cirka 121 miljoner euro år 2028 och till cirka 147 miljoner euro år 2029. Även efter omfattande investeringar skulle skuldnivån ändå tills vidare förbli lägre än den genomsnittliga nivån för kommunerna.
Ekonomiska nyckeltal i budgeten 2027
Utgifter
· Verksamhetsutgifter 272,2 miljoner euro
· Personalutgifter 126,0 miljoner euro
· Köp av tjänster 67,5 miljoner euro
· Investeringsutgifter 54,7 miljoner euro
Inkomster
· Skatteintäkter 136,4 miljoner euro
· Statsandelar 48,4 miljoner euro
· Verksamhetsintäkter 97,7 miljoner euro
Nyckeltal
· Årsbidrag 16,3 miljoner euro
· Avskrivningar 24,5 miljoner euro
· Räkenskapsperiodens underskott 7,2 miljoner euro
· Lånebeståndet vid utgången av året cirka 96 miljoner euro
· Inkomstskattesats 7,1 procent
