Stadsdirektörens förslag: stadens ekonomi stabiliseras med 10 miljoner euro
Stadsdirektör Jani Pitkäniemi har publicerat sitt förslag till program för att stabilisera Borgå stads ekonomi. I programmet föreslås åtgärder för balansering av ekonomin till ett belopp av cirka 10,3 miljoner euro.
Den viktigaste stabiliseringsåtgärden är att effektivisera stadens förvaltning och verksamhet, men i programmet ingår också förslag som gäller minskningar i stadens tjänster, servicenät och understöd, höjningar av skatter och avgifter samt besparingar kopplade till fastigheter och prioritering av investeringar. Servicenivån i Borgå skulle dock förbli god trots nedskärningarna.
Stadsstyrelsen behandlar programmet vid sina möten i början av juni och avsikten är att fullmäktige ska fatta beslut i ärendet den 17 juni.
Stadsdirektörens förslag och en beskrivning av de enskilda stabiliseringsåtgärderna finns i stadens webbtjänst på adressen www.borga.fi
Intäkterna minskar exceptionellt mycket
Stadens ekonomi håller på att bli tydligt underskottsbringande under åren 2027–2028 när intäkterna från samfundsskatten minskar kraftigt. Också de ekonomiska utsikterna mot slutet av årtiondet är utmanande och präglas av osäkerhet. De goda boksluten under de senaste åren underlättar anpassningsbördan, men de eliminerar den inte.
Stadens skatteintäkter minskar exceptionellt mycket både 2026 och 2027, med cirka 10 miljoner euro per år. Samtidigt stiger driftsekonomins utgifter med 5–6 miljoner euro per år om inga sparåtgärder vidtas.
Stadens lånebestånd är för närvarande exceptionellt lågt, cirka 45 miljoner euro. I beräkningarna för stabiliseringsprogrammet har man utgått från att lånebeståndet utan anpassningsåtgärder skulle stiga till cirka 177 miljoner euro i slutet av 2029, varvid de årliga räntekostnaderna skulle uppgå till cirka 4 miljoner euro. Efter stabiliseringsåtgärderna skulle lånebeståndet öka betydligt mer måttligt, till cirka 143 miljoner euro.
Under de senaste åren har staden använt cirka 400–500 euro mer per invånare för nettokostnaderna för verksamheten och tjänsterna än andra stora städer och motsvarande jämförelsekommuner.
– När inkomsterna minskar kan vi i framtiden inte upprätthålla en så mycket högre service- och kostnadsnivå än jämförelsekommunerna, och det är inte ändamålsenligt att binda permanenta utgifter till samfundsskatten, som till sin natur varierar snabbt, betonar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
Tillräckligt omfattande stabiliseringsåtgärder
Stabiliseringsprogrammet baserar sig på den nya stadsstrategin, enligt vilken kostnadsstrukturen bör lättas och med utgångspunkten att beskattningen inte skärps.
Skuldsättningen bör hållas på en rimlig nivå, även om staden har beslutat att genomföra de omfattande investeringarna i Kokon idrottscentrum och den nya Peipon koulu.
– Med stabiliseringsprogrammet eftersträvas så omfattande balanseringsåtgärder att ett nytt sparprogram inte behöver tas fram inom kort. Driftsekonomins utgifter måste anpassas tillräckligt, annars hamnar vi i en situation med fortsatt skuldsättning och växande ränteutgifter, vilket i sin tur leder till en ständig sparspiral och en försämring av servicenivån, sammanfattar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Vi vill behålla nycklarna till framtiden i egna händer samt bibehålla en god servicenivå och möjligheten att utveckla vår stad också i framtiden, fortsätter Pitkäniemi.
– Förutseendet är emellertid inte lätt på grund av det osäkra läget och internationella kriser. Kriserna återspeglas tyvärr snabbt i den lokala ekonomin, sysselsättningen, skatteintäkterna och prisnivån. Den svaga ekonomiska tillväxten och den offentliga ekonomins skuldsättning medför dessutom nya nedskärningstryck på statens finansiering till kommunerna.
Samarbetsförhandlingar men inga uppsägningar
Personalkostnaderna utgör en stor utgiftspost för staden, cirka 55 procent av stadens kostnadsstruktur på cirka 260 miljoner euro. Som en del av beredningen av stabiliseringsprogrammet har staden fört samarbetsförhandlingar med personalens representanter.
Genomförandet av stabiliseringsprogrammet innebär en minskning av personalkostnaderna med cirka 3,7–3,8 miljoner euro per år, vilket motsvarar cirka 74–76 årsverken.
– I och med stabiliseringsprogrammet gör vi förändringar i verksamheten som också påverkar personalen, men det är positivt att vi har funnit en lösning där vi kan minska årsverkena avsevärt utan uppsägningar, betonar personaldirektör Anu Kalliosaari.
– Personalminskningar uppstår särskilt genom pensioneringar och omorganisering av verksamheten. I samband med omorganiseringarna kommer vissa att erbjudas andra uppgifter inom staden. Vi effektiviserar och utvecklar administrationen och stödtjänsterna, omorganiserar arbetet och tar i bruk nya verksamhetssätt såsom digitala lösningar.
Målet är stabilitet och förutsägbarhet
Utöver att balansera ekonomin syftar stabiliseringsprogrammet till att stadens ekonomi ska utvecklas så stabilt och förutsägbart som möjligt. Som en del av programmet föreslås att en ny typ av personalram och samfundsskatteram införs.
Samfundsskatteramen innebär att stadens beroende av variationer i samfundsskatten minskas och att kostnadsökningen dämpas så att högst 20 miljoner euro i samfundsskatt beaktas vid dimensioneringen av driftsekonomins utgifter i budgetåret.
– Om samfundsskatten utfaller högre, lämnas den del som överstiger 20 miljoner euro som överskott i resultaträkningen och överförs till ackumulerade överskott i balansräkningen. Överskottet kan också reserveras till exempel som investeringsreserveringar för stadens investeringar, säger finansdirektör Henrik Rainio.
En mer bindande personalram än den nuvarande personalplanen skulle innebära satsningar på strategisk personalledning och utnyttjande av uppgifter som blir lediga. Personalramen skulle fastställas i samband med budgeten och förverkligandet av den följs upp i samband med delårsrapporteringen i nämnderna och stadsstyrelsen. Rekryteringsbehov som inte ingår i personalramen godkänns av stadsstyrelsen på basis av nämndernas förslag.
– Att säkerställa den ekonomiska balansen förutsätter en noggrann uppföljning av genomförandet av programmets åtgärder och dessutom en kontinuerlig effektivisering av verksamheten. Utvecklingen och effektiviseringen av stadens verksamhet och förvaltning fortsätter i höst särskilt i fråga om beredningen av ärenden till de förtroendevalda organen och genomförandet av den nya stadsstrategin. Vi utreder dessutom utvecklingsbehoven i stadens tjänsteinnehavar- och förtroendeorganisation ur perspektivet kvalitativt ledarskap, effektiv resursfördelning och ett verkningsfullt genomförande av strategin.
