Invånarna och personalen förde en omfattande och mångsidig dialog på nätet om hur stadens ekonomi borde stabiliseras
De webbaserade dialogerna om stabiliseringen av stadens ekonomi har avslutats, och en sammanfattning av dem har publicerats på stadens webbplats. I sin egen nätdialog funderade stadens invånare på vad man kan skära ned när stadens pengar inte räcker till. Personalen fokuserade i sin tur på vad som kan göras annorlunda och hur arbetet kan effektiveras.
Dialogerna ägde rum under mars och april, innan nämnderna behandlade sektorernas förslag till åtgärder för att stabilisera ekonomin. Arbetet med att utarbeta ett program för att stabilisera ekonomin inleddes i början av året eftersom Borgå stads intäkter kommer att minska kraftigt under de närmaste åren och stadens tjänster är för dyra i förhållande till intäkterna.
Sammanfattningen av dialogerna ska användas vid utarbetandet av stabiliseringsprogrammet. Sammanfattningen beaktas tillsammans med nämndernas förslag när stadsdirektören lägger fram sitt eget förslag till stabiliseringsprogram. Stadsdirektörens förslag offentliggörs i slutet av maj, stadsstyrelsen behandlar stabiliseringsprogrammet i början av juni och stadsfullmäktige fattar beslut om programmet i mitten av juni.
Totalt 1700 deltagare i dialogerna
Webbdialogerna av nytt slag fördes på Voxit, en diskussionsplattform som Sitra har introducerat i Finland och som är utformad för att främja en konstruktiv diskussion. Deltagarna bidrog till dialogen med sina egna synpunkter och röstade på de argument som andra deltagare framförde. Inläggen modererades enligt de regler som hade meddelats i förväg.
– Samtalen upplevdes tydligt som viktiga och intressanta, och de lyfte fram många olika röster och synpunkter inför utarbetandet av stabiliseringsprogrammet. I de mångsidiga dialogerna deltog även grupper vars röster tidigare inte har hörts i debatten om ekonomisk stabilisering, berättar kommunikationsdirektören Aino-Marja Kontio.
Totalt deltog cirka 1700 personer, av vilka drygt 1200 i invånardialogen och knappt 500 i personaldialogen. I båda dialogerna publicerades efter moderering över 150 inlägg från deltagarna. I invånardialogen röstade man nästan 100 000 gånger och i personaldialogen nästan 50 000 gånger.
I ingen av dialogerna ifrågasattes utgångspunkten för stabiliseringen av ekonomin: att den ekonomiska situationen kräver förändringar och att den nuvarande situationen inte kan bibehållas i sin nuvarande form. Åsikterna gick däremot isär när det gällde hur besparingarna och reformerna skulle genomföras och vilka områden de i första hand bör inriktas på.
Åsikterna gick isär när det gällde argumenten kring sammanslagningen av skolor
Både i personal- och invånardialogerna framkom frågor där det rådde bred enighet, till exempel behovet av att effektivera förvaltningen och arbetssätten, öka samarbetet inom stadens organisation samt utnyttja kompetensen som stadens egen personal har och minska köpen av externa tjänster.
Åsikterna gick isär särskilt när dialogen övergick till konkreta tjänster och hur besparingsåtgärderna påverkar vardagen. I personalens åsikter gick skiljelinjen mellan om man lade tonvikten på strukturella lösningar och på centralisering.
– När det gäller enskilda tjänster lyftes särskilt ungdomstjänsternas roll i förebyggandet av problem fram. En betydande majoritet av deltagarna i båda dialogerna ville inte att besparingarna skulle drabba ungdomstjänsterna. Däremot var åsikterna betydligt mer delade när det gäller exempelvis kultur- och fritidstjänster, evenemang, trafik och infrastruktur, bidrag till föreningar och klubbar samt höjningar av avgifter och skatter, beskriver Aino-Marja Kontio.
Det framfördes många synpunkter rörande utbildning och undervisning, både i personal- och invånardialogerna. I invånardialogen motsatte sig en stor majoritet att undervisningens kvalitet och stödet till inlärningen skulle försämras av besparingsskäl, men åsikterna gick tydligt isär när det gällde argumenten kring sammanslagningen av skolor.
Många av de tillfrågade betonade byskolornas betydelse för det lokala samhället och dess attraktionskraft. En del av de tillfrågade ansåg att centraliseringen var viktig av ekonomiska skäl och var inte villiga att skjutsa barnen från centrum till byskolorna för att undvika att byskolorna skulle behöva stängas.
Öppenhet, ärlighet och rättvisa
Lokaler och fastigheter framstod i båda dialogerna som ett konkret och relativt acceptabelt område för besparingar. Det rådde bred enighet om att användningen av stadens lokaler bör effektiveras och att staden bör avstå från onödiga lokaler.
Frågor som rörde stadens personal, arbetet och smidiga arbetsprocesser stod i centrum i personaldialogen. I personaldialogen framhölls uppfattningen att välbefinnandet på arbetsplatsen är en central del i arbetet med att skapa ekonomisk balans. Man betonade dessutom att en god medarbetarupplevelse kommer att vara avgörande även i framtiden eftersom personalomsättningen blir kostsam.
I dialogerna betonades också vikten av uppriktighet och rättvisa. Personalen påpekade att besparingsåtgärderna även måste omfatta ledningen och beslutsfattarna, och att medarbetarnas upplevelse och välbefinnande på arbetsplatsen inte får åsidosättas. Invånarna betonade å sin sida starkt vikten av öppenhet och delaktighet, samt möjligheten att framföra önskemål och förslag i samband med utvecklingen av staden.
– Sammantaget ger materialet från webbdialogerna en mångsidig inblick i personalens och invånarnas synpunkter, vilket kan vara till hjälp i beslutsfattandet. Den visar i vilka frågor det råder stark enighet och i vilka frågor åsikterna går isär, och där behovet av dialog och konsekvensbedömning är större. På så sätt bidrar dialogerna också till ett väl genomtänkt, öppet och mer hållbart beslutsfattande i en ekonomiskt utmanande situation, sammanfattar Aino-Marja Kontio.
