Borgås resultat 2019 visade bara ett litet överskott – samfundsskatten steg med 59 procent

Borgå stads ekonomi visade år 2019 bara ett litet överskott även om den ekonomiska konjunkturutvecklingen på flera sätt var positiv, framgår det av stadens bokslut som just har blivit färdigt.

Stadens överskott år 2019 vara cirka 2,1 miljoner euro när överskottet året innan var cirka 2,4 miljoner euro. Stadens årsbidrag försvagades med cirka 13 procent sammanlagt till 25,3 miljoner euro. Årsbidraget räckte inte till för att täcka avskrivningarna. 

– Resultatet är ungefär i balans men när konjunkturtopp råder borde staden kunna göra ett tydligt överskott och kunna amortera sina lån. Nu kunde staden inte göra det och detta år ser på grund av coronaviruskrisen mycket dåligt ut, summerar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.  

Stadens inkomster växte väl men utgifterna steg ändå kraftigare. Stadens ekonomi var år 2019 i balans i stor utsträckning tack vare exceptionellt höga samfundsskatteintäkter. 

Stadens samfundsskatteintäkter var cirka 32,4 miljoner euro, vilket är 59 procent mera än år 2018. Under de första åren på 2010-talet var intäkten typiskt cirka 15 miljoner euro. Utan de höga samfundsskatteintäkterna skulle stadens resultat visa ett märkbart underskott. 

– Samfundsskatten är mycket känslig för konjunkturer, så staden kan inte dimensionera sin permanenta utgiftsnivå enligt samfundsskatteintäkter. I år kommer samfundsskatten att tydligt minska med anledning av coronaepidemin, fastställer finansdirektör Henrik Rainio. 

Kommunalskatteintäkten steg bara med 0,6 procent, totalt till cirka 193,6 miljoner euro. Skatteredovisningarna till kommuner försenades på grund av skatteförvaltningens skattekortsreform och problem med inkomstregistret. Därför gick Borgå miste om cirka 2 miljoner euro i kommunalskatt under år 2019. 

Stadens skattefinansiering, dvs. skatteinkomster och statsandelar steg totalt med cirka 17,6 miljoner euro. 

Stadens verksamhetsutgifter ökade totalt med cirka 20,4 miljoner euro, dvs. med cirka 6,2 procent från fjolåret. Ökningen av utgifterna beror huvudsakligen på köp av tjänster och ökade personalutgifter. Köp av tjänster steg med cirka 11,6 miljoner euro och personalutgifterna med cirka 5,5 miljoner euro. 

– En så kraftig utgiftsökning är inte hållbar på lång sikt. Utgifterna började växa i hela landet år 2019 när t.ex. konkurrenskraftsavtalet upphörde. Enligt förhandsuppgifter steg verksamhetsutgifterna i kommunerna i genomsnitt med 3,9 procent, så utgifterna steg i Borgå ändå tydligt mer, jämför Rainio. 

Inom de viktigaste sektorerna steg social- och hälsovårdssektorns utgifter med cirka 4,9 procent och bildningssektorns utgifter med cirka 2,8 procent. I utgifterna ingår en obligatorisk reservering på 2 miljoner euro som beror på en ny kostnadsberäkning av saneringsansvaret för Mätäjärvi avstjälpningsplats. 

Stadens lånebestånd steg med cirka 8,6 miljoner euro. Vid slutet av år 2019 var stadens lånebestånd cirka 171,7 miljoner euro, dvs. cirka 3 400 euro per invånare. Skulden har stigit kraftigt under de senaste åren, när lånebeståndet ännu år 2015 var cirka 115 miljoner euro. 

Stadens investeringsutgifter var år 2019 totalt cirka 45 miljoner euro när staden på lång sikt har råd med investeringar på cirka 25–30 miljoner euro per år. År 2019 riktades investeringarna särskilt till tre skolbyggnader: Grännäs skola, Eklöfska skolan och Strömborgska skolan. 

Bokslut 2019 (på finska)

Bokslut 2019, diaserie(på finska)

Bokslut 2019: Borgå och C21 städer (på finska)

Mera information: 

Finansdirektör Henrik Rainio
Tfn 040 593 6057 
henrik.rainio@porvoo.fi