Livskraftsnämnden behandlar utredningen av idrottsanläggningar
Under hösten 2025 har man gjort upp en långsiktig plan för hur Borgå stad ska utveckla nätet av idrottsplatser för åren 2025–2040. Planen innehåller tre olika visioner utifrån vilka utbudet av idrottsplatser kan utvecklas som en helhet. Livskraftsnämnden behandlar ärendet vid sitt sammanträde den 20 januari.
Bakgrunden till planen är bland annat befolkningsprognoserna för Borgå, en tätare stadsstruktur och nuläget för nätet av idrottsplatser. Avsikten är att skapa en kunskapsbas som stöder både planeringen av investeringar och det långsiktiga underhållet av idrottsplatserna.
Enligt befolkningsprognoserna minskar antalet barn och unga och antalet äldre ökar, och en ökning av totalbefolkningen består huvudsakligen av invandring. Detta påverkar efterfrågan på idrottsplatser, tillgängligheten och behoven hos olika användargrupper.
– Den här långsiktiga planen ger förslag på vilka idrottsanläggningar som kunde byggas, var och när, vilka idrottsanläggningar som kunde överges och vilka idrottsanläggningar som kunde iståndsättas eller förbättras utifrån kunskapsbasen och de prioriteringar som presenteras i de olika scenarierna, berättar fritidsdirektör Minna Särelä.
Dessutom innehåller planen uppskattningar av kostnaderna, renoveringsskulden och de resursökningar som behövs för att de kommande projekten och underhållet ska kunna genomföras planmässigt.
Förslaget är att nämnden antecknar planen för kännedom och att den utnyttjas som kunskapsbas för framtida beslut.
– Visionerna är med avsikt mycket olika till sina tyngdpunkter, och staden kan i den fortsatta planeringen utnyttja elementen i dem genom att kombinera dem. Nu väljer vi alltså inte vilken riktning det blir, utan utredningen ger oss en kunskapsbas för att utveckla framtiden, betonar Särelä.
– Det är viktigt att notera att det på många punkter inte är fråga om nedläggning av idrottsplatser, utan om överföring av besittning och/eller underhåll till andra aktörer såsom föreningar. Till exempel med byaföreningar, idrottsföreningar eller föreningen Nylands friluftsområden kan man förhandla om skötseln av vissa idrottsplatser och på så sätt trygga användningen av dem även i fortsättningen. På så sätt skulle vi kunna rikta stadens begränsade resurser till de områden där de har störst genomslagskraft, berättar chefen för idrottstjänster Marjo Rantala.
Tre visioner som grund för utvecklandet av idrottsplatsnätet
Planens tre visioner utgör grunden för utvecklandet av idrottsplatsnätet, där man också beaktar park- och idrottsområdena som upprätthålls av stadsinfran samt skolornas och daghemmens gårdar, som också betjänar som näridrottsplatser.
Den första visionen, ett centraliserat idrottsplatsnät, skulle begränsa stadens roll till kärnuppgifter enligt idrottslagen. Enligt visionen skulle staden så småningom avstå från en stor del av underhållet av idrottsplatser eller att underhållet ska skötas genom outsourcing. Staden skulle till exempel slopa underhållet av förhållandena för vintermotion (spår, naturisar) och sluta underhålla skärgårdens utflyktsmål och gästbryggor och andra bryggor före 2030.
Den andra visionen, ett idrottsplatsnät som främjar hälsan och funktionsförmågan, skulle på ett kontrollerat sätt koncentrera idrottsplatsnätet. Underhållet skulle slopas i områden där befolkningen minskar eller där det finns överlappande förhållanden, och de återstående idrottsplatserna skulle upprätthållas på nuvarande nivå och på ett säkert sätt. Enligt den här visionen skulle till exempel skidspåren underhållas när snösituationen tillåter, i synnerhet i omgivningarna av Kokon och skolorna. Också underhållet av skärgårdens utflyktsmål, gästbåtsbryggor och andra bryggor skulle kunna slopas eller läggas ut stegvis före 2040.
Den tredje visionen, ett så mångsidigt idrottsplatsnät som möjligt för alla skulle innebära både mångsidiga möjligheter för vardagsmotion och högklassiga förhållanden för målinriktad idrott och tävlingsverksamhet.
– Förhoppningsvis konkretiserar de scenarier som presenteras i planen och dess kostnadseffekter stadens beslutsalternativ och fungerar som verktyg för en konstruktiv diskussion om idrottsplatsnätets framtid i Borgå, konstaterar Särelä.
