Hoppa till innehåll

Stadsstyrelsens beslut 7.6.2021

Deltagande i ägande och finansiering av Itärata Oy

Stadsstyrelsen hörde vid mötet redogörelser för ärendet och antecknade bifogade dokument för kännedom. För stadsfullmäktige ordnas 21.6 en aftonskola om östbaneprojektet och projektbolaget Itärata Oy. Vid stadsstyrelsens möte som hålls genast efter aftonskolan fattar stadsstyrelsen beslut om förslag som läggs fram till fullmäktige. Stadsdirektörens beslutsförslag görs till stadsstyrelsens möte 21.6.

För utvecklingen av förbindelsesträckan Flygbanan-Borgå-Kouvola mot öster har det förhandlats om bildande av ett projektbolag med namnet Itärata Oy. I delägarförhandlingarna deltog utöver staten 25 städer eller kommuner.

Bakgrunden till att projektbolaget bildas är att främja planeringen av en ny spårförbindelse mellan Helsingfors och Kouvola via Helsingfors-Vanda flygplats och Borgå så, att banan blir färdig att byggas. Att projektet kan bli av förutsätter att den s.k. Flygbanan mellan Böle och Kervo planeras och byggs. Främjande av planeringen av Flygbanan hör till ett separat bolag (Finlandsbanan Ab) och hör således inte till bolagets verksamhetsområde. Bolaget samarbetar med Finlandsbanan Ab för att samordna planeringsarbetet med Flygbanan och spårförbindelsen Flygbanan-Borgå-Kouvola. 

De totala kostnaderna för byggandet av Östbanan som är tänkt att vara dubbelspårig och lämplig för snabb tågutrustning har i detta skede uppskattats vara cirka 1,7 miljarder euro, om banan byggs från Flygbanan via Borgå till Kouvola. Enligt kommunikationsministeriets preliminära uppskattning är planeringskostnaderna cirka 4 % av byggkostnaderna. Planeringen och finansieringen uppskattas bli periodiserad på cirka 9 år och resultatet är en lagakraftvunnen plan för byggande av en spårförbindelse österut. Planeringskostnaderna är preliminärt som störst under planeringsåren 6-8, då uppskattningsvis cirka 70 % av finansieringen kommer att användas.

Delägarna ställer fast att bolaget söker och försöker få fullt belopp av finansiering som Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF=Connecting Europe Facility) beviljar och eventuellt också andra ekonomiska stöd och bidrag som finns att få. Hur stödfinansiering som eventuellt betalas till bolaget påverkar finansieringsförbindelser beslutas av bolagets bolagsstämma efter att bolaget har beviljats stödfinansiering.

Mellan Itärata Oy och dess ägare ingås ett delägaravtal där det avtalas om centrala mål för bolaget och Östbaneprojektet. I delägaravtalet avtalas det närmare bl.a. om projektbolagets förvaltning, finansiering och beslutsfattande, ägande och överlåtelse av aktier, rättigheter och skyldigheter som anknyter till dem samt om aktieägarnas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. 

Bolagets styrelse kommer att bildas så, att staten får en plats mer än kommunernas representanter. Finska staten utser styrelsens ordförande och vice ordförande. Till styrelsen hör högst elva egentliga ledamöter. Styrelseplatserna fördelas så, att staten har rätt att utse 6 styrelseledamöter och andra aktieägare 5 ledamöter. Kommunernas styrelseplatser fördelas enligt kostnadsandelar i storleksordning, om inte annat avtalas. Styrelsen ska ha en tillräckligt balanserad könsfördelning.

Den maximala finansieringsandelen som parterna i delägaravtalet förbinder sig till är totalt 79 miljoner euro. Städernas och kommunernas andel av detta är 49 %. Staten förutsätter att finansieringsandelen av kommunerna som deltar i projektbolaget är totalt 38,71 miljoner euro. Kostnadsfördelningen mellan kommunerna har utarbetats enligt gemensamt avtalade principer där man har avtalat att kostnaderna i huvudsak ska fördelas enligt framkomlighetsnyttan (70 %) och befolkningsandelar (30 %).

Städer och kommuner som deltar i projektbolaget Itärata Oy kapitaliserar projektbolaget med följande maximala finansieringsandelar:

  • Borgå 9,8 miljoner euro
  • Kouvola 4,8 miljoner euro
  • Helsingfors 4 miljoner euro
  • Villmanstrand 3,6 miljoner euro
  • Kuopio 3,2 miljoner euro
  • S:t Michel 2,7 miljoner euro
  • Joensuu 2,4 miljoner euro Imatra 2,3 miljoner euro
  • Pieksämäki 1,7 miljoner euro
  • Varkaus 1,5 miljoner euro
  • Kajana 1,4 miljoner euro
  • Idensalmi 1,3 miljoner euro
  • Siilinjärvi 330 000 euro
  • Lieksa 170 000 euro
  • Kides 160 000 euro
  • Nurmes 150 000 euro
  • Lapinlahti 150 000 euro
  • Suonenjoki 110 000 euro
  • Mäntyharju 90 000 euro
  • Askola 80 000 euro
  • Parikkala 80 000 euro
  • Taipalsaari 80 000 euro
  • Rautjärvi 50 000 euro
  • Lappträsk 50 000 euro
  • Mörskom 30 000 euro

Finansieringsandelen fördelas enligt en grov uppskattning i delägaravtalet på cirka 9 år men är avhängig av hur snabbt planeringen av projektet framskrider. Med denna finansiering täcks kostnader som uppstår av planeringsprojektet och av bolagsorganisationens övriga verksamhet. Beloppen som visas i denna punkt bygger på preliminära kostnadsberäkningar och kostnadsutfallet kan vara större eller mindre än uppskattningar som visas här.

I statens, städernas och kommunernas finansieringsandelar har man inte beaktat det EU-stöd som eventuellt fås för projektet. Stödet minskar finansieringsandelar förutsatt att planeringskostnaderna inte väsentligt stiger från de uppskattade under projektet.

Parterna är enligt delägaravtalet inte skyldiga att ge bolaget extra finansiering, om planeringskostnaderna överskrider det uppskattade beloppet. Extra finansiering förutsätter nya separata förhandlingar och beslut. Beslut om byggskedet eller dess delar har inte fattats, och slutförandet av planeringen som avses i delägaravtalet förpliktar inte parterna att fatta beslut om byggandet.

I delägaravtalet står det ändå att byggandet inte enbart kan ske med finska statens medel eller med medel av sammanslutningar där staten har bestämmande inflytande, utan det förutsätts att en betydande del av investeringskostnaderna under byggskedet täcks med placeringar, intäkter eller betalningsandelar som kommer från andra parter, såsom kommuner och andra aktörer. Mot denna bakgrund förbinder sig parterna att medverka och delta i att utreda sätten att täcka byggkostnaderna under byggskedet samt investeringsförutsättningar.

När Östbanan blir färdig betjänar den huvudstadsregionen medräknat nästan två miljoner människor och ett verkligt stort område – halva Finland. Projektet intar en nyckelställning i regionutvecklingen i hela östra Finland under de närmaste årtiondena. Den nya bansträckan förkortar restiderna betydligt och sammanlänkar också Borgå som en ny järnvägsstad till bannätet och ger dess tusentals pendlare en snabb förbindelse till Vanda och Helsingfors.

Svar på fullmäktigemotion om ändring av hastighetsbegränsningen för farleden mellan Hället och Kokon

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge stadsutvecklingsnämndens förslag som sitt svar på motionen och sända svaret för kännedom till stadsfullmäktige.

Jarmo Grönman och några andra representanter för samlingspartiet har i en fullmäktigemotion föreslagit att hastighetsbegränsningen mellan Hället och Kokon ändras så, att den nuvarande hastighetsbegränsningen på 10 km/h börjar först vid Kokon. I motionen framförs att hastighetsbegränsningen inte längre är relevant på grund av muddringen som gjorts i farleden på detta avsnitt. Det är motiverat att ändra hastighetsbegränsningen också för att båtförare då kommer snabbare till Borgå och på det sättet ökar antalet turister.

Eftersom staden inte har befogenheter att ändra hastighetsbegränsningar för farleder, har fullmäktigemotionen skickats till Transport- och kommunikationsverket Traficom, som har skickat en begäran om utlåtande till staden. Baserat på stadsutvecklingsnämndens förslag har stadsstyrelsen gett ett utlåtande till Traficom. Med Traficoms beslut slopades hastighetsbegränsningen mellan Hället och Lotsudden, men hastighetsbegränsningen på 10 km/h blev i kraft på avsnittet mellan Lotsudden och Kokon. På detta avsnitt gäller ett förbud mot svallvågor.

Anna-Stiina Lundqvist, Jari Oksanen och Mirja Suhonen lämnade följande protokollsanteckning: ”Tolkkinen-Porvoo väylälle välille Hamari-Kokonniemi asetettua nopeusrajoitusta (10 km/h) ei olisi tullut poistaa. Nopeusrajoitus on tarpeellinen mm. alueella kulkevien alusten, melojien ja muiden vesillä liikkujien turvallisuuden takia, koska väylä on kunnostustöistä huolimatta edelleen kapea ja matala ja väylään liittyy kyseisellä välillä useita venesatamien ja yksittäisten kiinteistöjen veneväyliä. Väylänopeuden nosto säästää korkeintaan kymmenen minuuttia moottoriveneilijöiden matka-aikaa, mutta lisää samalla huomattavasti onnettomuusriskin sisältäviä ohitustilanteita ja kohtaamisnopeuksia. Kyseisestä väyläosuudesta noin puolet sijaitsee lisäksi luonnonsuojelualueella, jossa alhaisemmat kulkunopeudet ovat perusteltuja linnustonsuojelullisista syistä.”

Borgå levande centrum rf:s vårmöte

Borgå levande centrum rf:s vårmöte hålls 9.6.2021. Stadens företrädare vid årsmötet är Mirja Suhonen. På mötet behandlas ärenden i anslutning till bokslutet för år 2020. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt meddela till sin representant att det inte finns något att anmärka om föredragningslistan.

Övriga ärenden

I de övriga ärendena beslutade stadsstyrelsen enhälligt enligt beslutsförslagen.