Hoppa till innehåll

Vad bubblar i Borgå?

Diskussionerna inom projektet Vad bubblar i Borgå? (2022-23) fokuserade på aktuella lokala frågor. Borgå stadsbiblioteks första demokratiprojekt syftade till att stärka demokratin och främja dialogen i Borgå.

Inom ramarna för projektet diskuterades aktuella ämnen av experter, politiker och kommuninvånare under diskussionstillfällen som ordnades på biblioteken.

Huvudidén med projektet var att plocka ämnen som debatteras av Borgåbor i sociala medier och ta diskussionen till en trygg miljö på biblioteket. Koordinator för demokratiprojektet var Tomi Lassi. Experter och politiker bjöds in till diskussionerna, och de leddes av en moderator som var insatt i ämnet och i Dialogpaus-metoden.

Projektet bottnar i Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering, som man kan läsa mera om på Sitras sidor.

Under diskussionstillfällena tillämpades principerna för Dialogpaus-metoden. Idén var att alla deltagare skulle höras jämlikt, att man skulle lära sig förstå synvinklar som var nya för en själv och att lyfta fram sådant som borde uppmärksammas i beslutsfattandet. Diskussionerna var tvåspråkiga.

Syftet med projektet Porvoossa puhuttaa – vad bubblar i Borgå? var att stärka förtroendet mellan kommuninvånarna och beslutsfattarna, främja Borgåbornas deltagande i beslut som gäller dem själva och stärka möjligheterna till medborgarinflytande. Projektet finansierades av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Under diskussionstillfällena hösten 2022 diskuterades framtiden för byarna i Borgå, utvecklingsplanerna för Gammelbacka och kollektivtrafiken i Borgå.

Våren 2023 diskuterades stadsbilden, hjälp till mindre bemedlade och delaktighet i beslutsfattandet. Dessutom fortsatte diskussionen om hur kollektivtrafiken ska ordnas och inför riksdagsvalet ordnades två valpaneler.

Hösten 2023 hölls offentliga diskussioner om ungdomars psykiska välbefinnande och om Borgå som en åldersvänlig stad. Dessutom hölls en Dialogpaus-diskussion bland stadens egna nyckelpersoner om “Delaktighetsarbete i Borgå”. Diskussionen leddes av en delaktighetsexpert.

Inom ramarna för demokratiprojektet strävade man till att på olika sätt främja demokratimedvetenheten. Förutom att man ordnade diskussionstillfällen inrättades en så kallad delaktighetshörna i anslutning till bibliotekets kafé och man samarbetade med bland annat skolor och ungdomsfullmäktige. Man försökte också nå människogrupper som kanske inte på eget initiativ skulle söka sig till offentliga diskussioner för att sköta gemensamma angelägenheter.

För ytterligare information om projektet kontakta Tomi Lassi.

Tomi Lassi

Projektkoordinatorn

Hälsningar till beslutsfattarna:

Utdrag ur PM, kommentarer och förslag från kommuninvånarna till beslutsfattarna.

  • Det behövs mer lyssnande, till skillnad mot enbart hörande, och i tid. Delaktiggörandet borde börja redan innan de första utkasten eller förberedande åtgärderna är gjorda; annars får man intryck av att saken är bestämd redan i förväg. (3.11.2022)
  • Det framfördes en tanke om beslutsfattarnas ”frågestund”. Beslutsfattarna kunde röra sig mera ute i byarna och områdena och lyssna på invånarna och svara på deras frågor. (3.11.2022)
  • Var kan invånarna följa med hur utvecklingsarbetet fortskrider? (16.11.2022)
  • I diskussioner om många saker får man den uppfattningen att informationen inte går från staden till invånarna eller i andra riktningen. Det är ständig ovetskap om sakers tillstånd, kommer något att göras åt saken, vem har ansvaret… (28.2.2023)
  • Genom att delta i beslutsfattandet i tid kan man betydligt spara på stadens resurser, om man genom detta undviker långsamma och dyra besvärsprocesser. (30.3.2023)
  • För att främja välbefinnande vore det mycket viktigt att förebygga problem. Man ska prata om saker innan det uppstår allvarliga problem. Detta borde vara en av de viktigaste uppgifterna för elevhälsan, men enligt talaren går en alltför stor del av elevhälsans resurser till att ”sköta fall”, alltså utreda problem som redan har uppstått. (21.9.2023)
  • Alla former av aktivitet och delaktighet upprätthåller välbefinnandet och självständigheten och på så sätt skapas också besparingar då behovet av tjänster och vård minskar. Därför är det ytterst viktigt att det finns tillräckligt med lokaler för all slags verksamhet som aktiverar äldre, till exempel föreningsverksamhet. (5.10.2023)

PM från de diskussioner som förts