Gå till innehåll

Arbetet med delgeneralplanen framskrider med utvärdering av fyra alternativ: Kungsporten blomstrar, Två stationer – en stad, Nya grannar och Expansion av stora mått

Arbetet med delgeneralplanen för de centrala stadsområdena i Borgå fortsätter med utvärdering av konsekvenserna av strukturmodellerna. Fyra alternativa strukturmodeller har utarbetats på basis av invånarnas idéer: Kungsporten blomstrar, Två stationer – en stad, Nya grannar och Expansion av stora mått. Strukturmodellerna beskriver på en grov nivå huvudlinjerna för utvecklingen av samhällsstrukturen och tillväxtens riktning. Tidsmålet för delgeneralplanen är till 2050.

Stadsutvecklingsnämnden behandlar den 22 mars hur delgeneralplanen framskrider. Utvärderingen av strukturmodellerna och konsekvenserna av dem läggs för påseende i början av sommaren och då kan kommuninvånarna bedöma modellerna och framföra sina åsikter om den bästa modellen.

Alternativen utgår från invånarnas egna planer

Planeringsarbetet för delgeneralplanen inleddes inför sommaren 2021 med kommuninvånarnas egna planer. Enkäten Borgå 2050 gav stadens invånare tillfälle att berätta om sina åsikter om stadens utveckling. Samtidigt kunde de framföra sina egna synpunkter på stadsmiljön och -strukturen i Borgå 2050. På basis av invånarenkäten utarbetade man sex preliminära strukturmodeller och i en strategiworkshop för stadsfullmäktige analyserade och kommenterade ledamöterna de preliminära modellerna och fortsatte att utveckla dem.

– Utifrån resultaten från invånarenkäten och fullmäktiges workshop har nu fyra alternativa strukturmodeller tagits fram. Strukturmodellerna har med avsikt gjorts väldigt olika så att alternativa utvecklingsvägar kan undersökas. Den nuvarande samhällsstrukturen och största delen av den framtida markanvändningen samt trafikarrangemang finns redan idag, men varje modell beskriver förändringens riktning och utvecklingens sätt, berättar Maija-Riitta Kontio, generalplanechef.

– Alla modeller utgår från att Östbanan förverkligas. Det eventuella förverkligandet av Östbanan är en betydande förändring i trafikarrangemanget, som skapar både gemensamma förändringar för alla strukturmodeller och utvecklingsbehov som skiljer sig strukturspecifikt. Utvärderingen av konsekvenserna testar hurdana effekter eller risker modellen ger utvecklingen, om Östbanan inte byggs eller om det sker först efter 2050, fortsätter Kontio.

Fyra klart olika alternativ

Modellen Kungsporten blomstrar styr stadens tillväxt från centrum västerut mot Kungsporten. En helt ny kompakt stadsdel med bostäder, tjänster och arbetsplatser utvecklas kring Kungsportens framtida station.

Modellen Två stationer – en stad ger Borgå två stationer. Lokaltågstationen ligger nära det nuvarande centrum, till exempel i Hattula eller nära Västra Mannerheimgatan. Fjärrtågstationen ligger vid Kungsporten, där även lokaltågen stannar. Staden växer, expanderar och komprimeras som en helhet kring nuvarande centrum och den framtida tågstationen i centrum. Endast arbetsplatser och tjänster på samma sätt som idag kommer att finnas i närheten av Kungsportens station.

Modellen Nya grannar styr byggandet till områden som redan är byggda genom att komprimera, komplettera och göra stadsstrukturen mer mångsidig. Den befintliga infrastrukturen utnyttjas maximalt. Centrum är helt klart stadens viktigaste centrum, men det finns också centrum för lokala tjänster på olika håll i stadsområdet.

Staden växer i alla riktningar: mot norr, öster, sydost, sydväst och väster. Den befintliga stadsstrukturen utvidgas genom att nya områden tas i bruk. Man förbereder sig för Östbanan och Kungsportens station, men den nya banan och stationen påverkar inte stadsstrukturen.

Modellerna är dataunderlag för vidare arbete med delgeneralplanen

Alla strukturmodeller utvärderas på basis av samma prognos för befolkningsutvecklingen i Borgå: staden har 70 000 invånare år 2050. Ca 15 000 av de nya invånarna bosätter sig i stadens centrala delar. I konsekvensbedömningen testas alla modeller för hur respektive modell fungerar om det finns betydligt fler invånare eller betydligt färre invånare i stadens centrala delar än vad som sades ovan.
Bedömning och jämförelse av strukturmodellernas konsekvenser inleds i april 2022. De alternativa strukturmodellerna utvärderas med samma precision som de utarbetats med. Utvärderingen bedömer konsekvenserna för bl.a. områdes- och samhällsstruktur, invånarnas vardag, tjänster, mobilitet, kommunekonomin, klimatet, landskapet, naturen och kulturmiljön samt Borgå stads livskraft.

Utvärderingen av strukturmodellerna och konsekvenserna av dem läggs för påseende i början av sommaren och då kan alla kommuninvånare bedöma dem och framföra sina åsikter om den bästa modellen. Utvärderingen och jämförelsen av strukturmodellerna fortsätter i höst på basis av responsen, i fullmäktiges workshop.

– Man behöver inte välja någon av de alternativa strukturmodellerna som den är, utan arbetsskedet med modellerna bildar ett dataunderlag för beslutsfattarna när man beslutar om det vidare arbetet med delgeneralplanen. Slutresultatet, modellen som väljs, kan således även vara en kombination av alternativen, eller en helt annan linjedragning på basis av vilken man fortsätter med arbetet för delgeneralplanen och utarbetar ett planutkast, berättar Dan Mollgren, stadsplaneringschef.

Mer information :

Maija-Riitta Kontio, generalplanechef
tfn 040 489 5751
maija-riitta.kontio@porvoo.fi

Dan Mollgren, stadsplaneringschef
tfn 040 623 2614
dan.mollgren@porvoo.fi

Fakta om arbetet med delgeneralplanen

Vad är en generalplan och en delgeneralplan?
– En generalplan är en allmän plan för markanvändningen i en kommun. I generalplanen definieras de allmänna riktlinjerna för stadens utveckling samt användningen av olika områden, såsom exempelvis platserna för bostadsområden, arbetsplatser och trafikleder samt rekreationsområden.
– Generalplanens uppgift är att i allmänna drag styra och samordna olika funktioner. I generalplaneringen avgörs principerna för den eftersträvade utvecklingen, och generalplanen styr utarbetandet av detaljplaner för området.
– Generalplanen kan gälla hela kommunen eller ett visst område inom kommunen, varvid den kallas för en delgeneralplan. Generalplanen presenteras på en karta och förses med planbeteckningar och bestämmelser samt en beskrivning.

Hur framskrider planeringsarbetet för en delgeneralplan för centrala områden?

– Med hjälp av alternativa strukturmodeller undersöker man olika utvecklingsvägar, identifierar möjligheter, risker och osäkerhetsfaktorer visavi stadsutvecklingen, förändringar i samhällsstruktur, markanvändning och trafiknät.
– I april-maj ska man utvärdera konsekvenserna av strukturmodellerna samt jämföra dem med varandra.
– Strukturmodellerna och utvärderingen av deras effekter läggs officiellt för påseende, och Borgås invånare och även alla övriga intressenter kan själva utvärdera modellerna och ge sin åsikt om den bästa modellen.
– Hösten 2022 väljer fullmäktige den bästa modellen eller kombinationen av modeller på basis av vilken arbetet med delgeneralplanen fortsätter och det utarbetas ett planutkast.

Mer information om delgeneralplanläggning:
https://www.porvoo.fi/sv/boende-och-miljo/planlaggning/generalplan/ny-delgeneralplan-for-de-centrala-stadsomradena/

Karta över planeringsområdet:
https://www.porvoo.fi/app/uploads/2022/03/FI_2_KKOYK_Suunnittelualue.pdf
Stadsutvecklingsnämndens föredragningslista: https://porvoo01.oncloudos.com/cgi/DREQUEST.PHP?page=meeting&id=202212164