Hoppa till innehåll

Året för ändringar och undantag syns inom bildningssektorn – bildningsnämnden behandlar budgetförslaget för år 2022 på torsdagen 

Bildningsnämnden behandlar sektorns budgetförslag för år 2022 den 7 oktober. Bildningssektorns budgetförslag är ca 134 miljoner euro, vilket är 3,2 miljoner euro mera än budgetramen.

Bildningsnämnden behandlar sektorns budgetförslag för år 2022 den 7 oktober. Bildningssektorns budgetförslag är ca 134 miljoner euro, vilket är 3,2 miljoner euro mera än budgetramen.

– Bildningssektorn står inför en omvälvning och undantag år 2022. Tiden efter coronan är utmanande för allas välbefinnande. Många lagändringar och reformer tvingar bildningssektorn att satsa på produktiviteten för att klara de kommande åren. Reformerna kan också ge en möjlighet att förnya verksamhetskulturen och att tänka på framtiden på ett positivt sätt, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.  

Antalet barn minskar

Enligt befolkningsprognoser kommer antalet barn att minska med flera hundra efter fem år. För tillfället har antalet elever i högstadieskolor ökat en aning, men antalet kommer att minska. Det mindre antalet barn syns i åldersklasser som redan fötts. Med hjälp av prognosmodellen för servicenätet strävar man efter att lösa fenomenets utmaningar. Det mindre antalet barn under de kommande åren betyder att bildningssektorns statsandelar minskar betydligt.

Verksamheten ändras

Ändringar i verksamheten påverkar budgeten för år 2022 starkt. En del av ändringarna grundar sig på ändrad lagstiftning:  

  • Personalökningar till följd av den utvidgade läroplikten samt studerandes studiematerial och ökade leasinghyror 
  • Ändring av lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken – minskade inkomster av klientavgifter 
  • Ökade servicesedelkostnader 
  • Stödbehov till följd av coronan, tilläggspersonal för att möta behovet och åtgärder i åtgärdsprogrammet för att stödja lärande och välbefinnande 
  • Ibruktagande av nya fastigheter och höjda interna hyror till följd av detta 
  • Självriskandelar för bidrag och projekt ca 5–20 procent
  • Fördröjning av personalminskningar som ingår i programmet för hållbar ekonomi 
  • Höjda priser för interna stödtjänster 

– Utvidgandet av läroplikten betyder också att det behövs mera personalresurser. De unga kan inte handledas och stödas enbart med anskaffning av datorer, utan det behövs handledningspersonal. I denna fråga stämmer statsfinansieringen inte överens med behovet på fältet, fortsätter Gustafsson.   

Ny kraft med projekt och satsning på arbetshälsan

Bildningssektorns projektportfölj, alltså helhetsbudgeten för projekt med stödfinansiering, är cirka 5,7 miljoner euro, vilket är i samma storleksklass som i övriga lika stora kommuner. Delvis används projektfinansieringen för att verkställa med den stöds genomförandet av åtgärdsprogrammet för att stödja lärande och välbefinnande efter coronan.

– En omfattande projektportfölj är en möjlighet, men för genomförandet behövs självriskandelar för att kunna få utomstående stödfinansiering. I och med projekt och bidrag kommer det att finnas cirka 105 årsverken projektpersonal år 2022. Projektpengarna är öronmärkta och förpliktande och en stor del av dem styrs utöver utvecklingsarbetet till att sköta bildningssektorns basuppgifter, berättar Gustafsson. 

– Arbetshälsan ska stödas efter den långa coronatiden. De vuxnas ork är viktig så att de orkar sköta sitt arbete med barn och unga. Nu, då coronan börjar ge vika, kan vi återgå till närarbetet som borde göras på ett nytt sätt, betonar Gustafsson.

Budgetramen överskrids till följd av ändringar i verksamheten

Enligt budgetramen uppgår bildningssektorns verksamhetsutgifter år 2022 till 130,8 miljoner euro vilket är två procent mera än i budgeten 2021.

Utgifterna i budgetförslaget är cirka 134 miljoner euro, vilket betyder att förslaget överskrider ramen med cirka 3,2 miljoner euro. Enligt programmet för hållbar ekonomi genomförs personalbesparingarna under flera år genom planerad begränsning av rekryteringar, och detta arbete fortsätter tills målet uppnås. Enligt budgetförslaget är bildningsnämndens intäkter totalt cirka 11,5 miljoner euro, vilket är cirka 1,2 miljoner euro över budgetramen som i huvudsak grundar sig på kommande externa projekt- och bidragsfinansieringar. Intäkterna ökas också på grund av att situationen antagligen har börjat normalisera sig efter coronan år 2022, vilket betyder att den avgiftsbelagda verksamheten kommer i gång och avgiftsintäkterna ökar så att de närmar sig den normala nivån före coronan.

Fullmäktige godkänner budgeten i slutet av året 

Bildningssektorns budgetförslag för år 2022 har utarbetats enligt Borgå stads riktlinjer och anvisningar för upprättande av budgeten, men på grund av ändringar i verksamheten har budgeten inte utfallit inom ramen.

Utgångspunkten för utarbetandet av budgeten var den givna budgetramen och budgeten för år 2021. I budgetboken sammanfattas budgetärendena för sektorns serviceområden: ledningen/förvaltningen, de finsk- och svenskspråkiga utbildningstjänsterna, tjänsterna inom småbarnspedagogik samt kultur- och fritidstjänsterna.  

Beredningen av budgeten framskrider i enlighet med den tidtabell som stadsstyrelsen fastställt. Nämnderna ger sina förslag senast 7.10. Stadsdirektörens budgetförslag publiceras i oktober. Efter det behandlar stadsstyrelsen budgetförslaget, och fullmäktige fastställer budgeten och skattesatserna i november.