Gå till innehåll

Borgå ökade sin livskraft trots pandemin

Totallivskraftsindexet ökade i Borgå under de två senaste åren (4,540 -> 4,940). Tillväxten kom från antalet affärer som har lördagsöppet och av ett förminskat antal tomma affärslokaler.

Porvoon tori. Borgå torget.


– Också livskraftsindexet för stadskärnan ökade och det är en beaktansvärd och fin sak med hänsyn till coronatiden, säger stadsplaneringschefen Dan Mollgren.
Den totala livskraften består av det sammanlagda antalet affärslokaler och nyckeltal för hela stadskärnan och handelsområdena. I livskraftsmätningen används en metod utvecklad av Levande Stadskärnorna r.f. (EKK). Stadskärnornas livskraft följs upp i nästan 40 finländska städer. EKK har publicerat livskraftsmätningars resultat sedan 2017. I Borgå var Borgå centrum och handelsområdena i Östermalm och Kungsporten med i räkningarna. En första undersökning och beräkning har genomförts i Västra åstranden, som inte ingår i livskraftsindexet.
Under den tvååriga granskningsperioden har det totala antalet affärslokaler, butiker, kaféer och restauranger ökat och antalet tomma affärslokaler minskat.
Klassificeringen av Borgå affärslokaler visar variation i antalet, detta beskriver en skillnad mellan stadskärnans och de olika handelsområdens karaktär. I centrum består utbudet av tjänster och specialaffärer, i Östermalm finns många verkstäder och arbetsutrymmen som betjänar vardagar och Kungsporten präglas av utrymmeskrävande möbel-, järn- och bilaffärer.

Ett nationellt sett utmärkt resultat


Nationellt sett klarade Borgå sig utmärkt. Till exempel har stadskärnornas årliga livskraftsindex minskat i medeltal 3,7 procent, och andelen affärer i stadskärnor har årligen minskat och samtidigt har antalet tomma affärslokaler ökat i antal.
Indexet har under tidigare år varit negativt också i Borgå, men under fjolårets granskningsperiod var det +15,4 procent. Talen är proportionerade till invånarantalet.

– Corona orsakade en ökning i distansarbete samt en minskning i antalet resenärer, men det verkar inte ha minskat på stadskärnans dragningskraft, säger Dan Mollgren.
Andelen tomma affärslokaler i stadskärnorna var våren 2022 i medeltal 11,4 procent. I Borgå centrum var de tomma lokalernas andel bara 5,1 procent.
Orsaker till livskraftens minskande i stadskärnorna är bland annat handelns strukturförändring och näthandelns tillväxt. En ökning i handel utanför stadskärnorna har lett till att människor gör mindre affärer i stadskärnorna.


Ett bra uppföljningsverktyg


I Östermalm har affärslokalernas utveckling under den tvååriga granskningsperioden varit ganska stabil, även om andelen lördagsöppna butiker och restauranger har minskat något. I Kungsporten har antalet tomma affärslokaler minskat och livskraftsindexet ökat.
– Rapporten är ett bra uppföljningsverktyg för utvecklingsarbetet av stadskärnan, Östermalm och Kungsporten. Samtidigt får man information om andra städer som är med i utredningen och Borgås utveckling kan granskas ur en bredare synvinkel, säger näringschef Elina Duréault.