Hoppa till innehåll

Borgå stads kulturtjänster och finskspråkiga utbildningstjänster inledde ett pilotprojekt med konsttutor

I Borgå har startats ett pilotprojekt med en konsttutor. Magister i danskonst, pedagogie magister och musiker Panu Varstala har kommit med en idé till konsttutorverksamhet, som går ut på att yrkeskonstnärer delar med sig av sina kunskaper inom den grundläggande utbildningen i skolorna. Borgå stads kulturtjänster beviljade sommaren 2021 ett understöd för att inleda projektet. Utbildningsdirektör Jari Kettunen anvisade en resurs på två veckotimmar av en lärare i bisyssla till projektet för hela läsåret 2021–2022.

Kädet maalissa.

I Borgå har startats ett pilotprojekt med en konsttutor. Magister i danskonst, pedagogie magister och musiker Panu Varstala har kommit med en idé till konsttutorverksamhet, som går ut på att yrkeskonstnärer delar med sig av sina kunskaper inom den grundläggande utbildningen i skolorna. Borgå stads kulturtjänster beviljade sommaren 2021 ett understöd för att inleda projektet. Utbildningsdirektör Jari Kettunen anvisade en resurs på två veckotimmar av en lärare i bisyssla till projektet för hela läsåret 2021–2022.

– Detta är inte någon helt ny idé. Konstnärer har besökt skolor redan länge. Jag funderade mera på hur konstnärernas verksamhet kunde vara en del av skolornas grundläggande utbildning mera långsiktigt. Detta är inte bort från någon ämneslärares resurser, utan tanken är att stödja lärarnas verksamhet och erbjuda en trygg vuxen till i skolvärlden, med vilken man får skapa konst med just sådana utgångspunkter som skolan och eleven har behov av, berättar Panu Varstala.

Konsttutorn arbetar på tre sätt. Konsttutorn kan vara en s.k. kompanjonlärare i klassen och samtidigt vara en mentor för både klasslärare och ämneslärare. Konsttutorn kan ge fortbildning till lärarna, i Varstalas fall  i nutidsdans, teater, bildkonst och musik. Konsttutorn kan också ha en s.k. ”konstnärsmottagning”, dit både elever och lärare kan komma för att skapa konst eller byta tankar om pedagogik till exempel i anslutning till skolans projekt.

Skolorna har informerats om verksamheten. Rektorerna och lärarna kartlägger behovet utgående från konsttutorns kompetensområden och så skräddarsys ett lämpligt innehåll för respektive skola. För tillfället besöker konsttutorn Borgås finskspråkiga skolor med årskurserna 1–6 som en del av skolornas grundläggande utbildning. Under besöken i skolorna uppmuntrar konsttutorn eleverna att delta i hobbyverksamhet efter de egentliga skoldagarna.

Tutorverksamheten utvecklas i samarbete med elever, lärare och rektorer.

– Vi har känt till Varstalas idé redan några år. Panu beredde projektet och sökte finansiering för det av olika instanser tillsammans med vår dåvarande planerare inom utbildningstjänsterna, Mona Savinainen. Då lyckades det inte. Nu när stadens kulturtjänster gick med i detta utmärkta förslag om ett nytt slags samarbete, var det lätt för oss att sätta igång detta pilotprojekt. Konsttutorn kan samtidigt stödja Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och uppmuntra eleverna att delta i klubbverksamhet efter skolan, kommenterar utbildningsdirektör Jari Kettunen.

– Jag vet att det finns ett större intresse för detta projekt. Detta är ett exempel på hur avlöningen för konstnärer kunde fungera. Det skulle finnas en lämplig mängd regelbundet arbete i skolorna då verksamheten finansieras från flera håll. Konstnären kan fortfarande skapa sin egen konst vid sidan av ett sådant arbete. Kommunen står för socialskyddet och företagshälsovårdstjänsterna. Idealet är att sådan här verksamhet skulle omfatta hela Finlands skolsystem, funderar Panu om projektets fortsättning.