För bildningssektorn skapas en prognosmodell för servicenätet
Enligt Borgå stads program för hållbar ekonomi måste man reagera på förändringar på bildningssektorns verksamhetsfält på förhand och i tid. Stadsstyrelsen behandlar måndagen den 21 december ett principbeslut om skapande av en prognosmodell för bildningssektorn och inrättande av en utredningsarbetsgrupp.
Enligt Borgå stads program för hållbar ekonomi måste man reagera på förändringar på bildningssektorns verksamhetsfält på förhand och i tid. Stadsstyrelsen behandlar måndagen den 21 december ett principbeslut om skapande av en prognosmodell för bildningssektorn och inrättande av en utredningsarbetsgrupp.
– Eventuella förändringar i barnantalen ska beaktas i tid då man planerar verksamheten och ekonomin. Som en servicesektor anser bildningssektorn att man med en kontrollerad och långsiktig förnyelse parallellt med besparingar säkerställer att organisationen är kundorienterad även i fortsättningen. Förändringar i servicenätet kräver exaktare planer för hänvisning av elevströmmar bl.a. till småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och närskolor, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Utredningsarbetet görs på stadsnivå
För skapande av en prognosmodell inrättas det en tväradministrativ tjänsteinnehavararbetsgrupp för att planeringen kan ske på hela stadens nivå. Så kan tillgången, tillgängligheten och kvaliteten på tjänster och deras ekonomiska konsekvenser utvärderas i en så omfattande utsträckning som möjligt.
Målet är att prognosmodellen för bildningssektorns servicenätverk skapas under år 2021. Modellen ska utnyttja artificiell intelligens och söka en modellering av lösningsalternativ som ska simuleras med utnyttjande av teknologi så, att flera dimensioner som ska betraktas har utnyttjats samtidigt och man har kunnat inse deras koppling till varandra, såsom planläggningens och byggandets verkningar på skolornas lokaler och elevantal.
– Betraktelsesynvinklar i modellen är bl.a. scenarion för olika lösningsalternativ med beaktande av olika serviceformer, språkgränser, t.ex. strukturen med hög- och lågstadieskolor vs. enhetsskolor och tvåspråkiga enheter. Det är också viktigt att åtgärderna inom planläggningen och byggandet dokumenteras, skjutsar optimeras och konsekvenser för barnen analyseras, fortsätter Gustafsson.
Bildningssektionerna behandlade bl.a. lokalitetsarrangemang i Vårberga vid sina möten i december och föreslår att en arbetsgrupp ska utreda behovet av extra lokaler i området och hur dessa ska placeras.
– Läsåret 2021–2022 kan man fortsätta enligt nuvarande beslut. För läsåret 2022–2023 behövs det beslut som den nya prognosmodellen möjliggör. Den nya prognosmodellen ska prognosticerande se på framtiden och beakta servicenätverket som helhet i stället för att man löser situationer och behov med ett område i sänder, berättar Gustafsson.
Ytterligare information:
Bildningsdirektör Sari Gustafsson
045 6577 892
sari.gustafsson@porvoo.fi
