Gå till innehåll

Förhandsuppgifter om bokslutet 2021: Borgå har ett märkbart överskott – samfundsskatteintäkten blev nästan dubbel

Borgå stads ekonomi kommer att ha ett märkbart överskott år 2021, framgår det av förhandsuppgifterna om bokslutet som just blev färdiga. Uppgifterna är preliminära och kommer att bli tydligare när beredningen av bokslutet framskrider och affärsverkens uppgifter sammanställs med bokslutet.

– Vi har redan det andra mycket exceptionella året bakom oss. Coronan har fortfarande i hög grad påverkat stadens verksamhet. Stadens sektorer kunde ganska väl hålla sig inom den planerade budgeten trots den utmanande omvärlden, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Stadens verksamhetsutgifter steg totalt med cirka 6,7 procent när särskilt social- och hälsovårdsutgifterna naturligtvis steg. Å andra sidan fick staden av staten cirka 10,8 miljoner euro i ersättningar till vissa coronakostnader.

Det verkar som om att stadens resultat före bokslutsdispositioner och förändringar i fonder blir cirka 45 miljoner euro. Den största grunden till det mycket goda resultatet är att samfundsskatteintäkten steg. Samfundsskatteintäkten var cirka 71,4 miljoner euro, medan intäkten förra året var cirka 38 miljoner euro.

– Besluten om hur överskottet används och eventuell avsättning av medel till fonder fattas av stadsfullmäktige efter förslag från stadsstyrelsen, berättar Ujula.

– Resultatet med överskott gör det möjligt att t.ex. avsätta medel till spårutvecklingsfonden med vilken staden förbereder sig på kostnader för planering av spårtrafik. En del av överskottet skulle också kunna reserveras t.ex. för totalinvesteringen av Kokon idrottscentrums område som kommer att vara ett av de största utvecklingsobjekten i staden under detta årtionde. År 2021 har fortsättningsvis varit ovanligt belastande för stadens personal. Resultatet med överskott möjliggör också att man senare under våren bereder till stadsstyrelsen ett förslag om att belöna personalen på ett liknande sätt som förra året, fortsätter Ujula.

Ökningen av samfundsskatten hör till toppen bland städerna

Stadens samfundsskatteintäkt steg med cirka 33,4 miljoner euro från fjolåret, dvs. med 88 procent. Stadens samfundsskatteintäkt har stigit märkbart redan från år 2018. Alla kommuners andel av samfundsskatten har tillfälligt höjts med cirka en tredjedel för år 2021.

– I alla stora städer steg samfundsskatteintäkten tydligt år 2021 när företagen gjorde goda resultat och när dessutom kommungruppens andel av samfundsskatteintäkten höjdes. I andra städer steg skatteintäkten typiskt med cirka 40–50 procent. I Borgå var ökningen ändå påtagligt större än detta, analyserar finansdirektör Henrik Rainio.

– Den exceptionellt höga samfundsskatteintäkten i Borgå år 2021 förklaras huvudsakligen av Nestekoncernens exceptionellt goda resultat år 2019, vilket först nu syns i skatteredovisningar till staden. I år är stadens andel av skatteintäkten redan tydligt lägre, fortsätter Rainio.

Kommunalskatteintäkten steg med 1,8 procent till cirka 208 miljoner euro. Kommunalskatten är stadens mest betydande enskilda inkomstkälla. Statsandelinkomsterna minskade med cirka 19,2 procent till cirka 62 miljoner euro.

– Kommunalskatten steg i Borgå mindre än i städerna i genomsnitt, vilket är lite överraskande. I statsandelarna syns det å sin sida att coronastöden som staten har betalat med statsandelar i praktiken uteblev år 2021.

Även stadens verksamhetsintäkter steg med cirka 21,6 miljoner euro. Tillväxten berodde på coronaersättningar från staten samt högre markförsäljningsintäkter.

Utgifterna steg, lånebeståndet minskade

Enligt förhandsuppgifterna steg stadens verksamhetsutgifter år 2021 totalt med cirka 6,7 procent från fjolåret, dvs. totalt med cirka 26 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna var totalt cirka 412 miljoner euro. Att utgifterna har stigit snabbt beror å ena sidan av att jämförelseåret var exceptionellt och å andra sidan av att social- och hälsovårdsutgifterna steg.

Social- och hälsovårdssektorns utgifter var cirka 195,2 miljoner euro år 2021, vilket betyder en ökning på cirka 7,1 procent jämfört med fjolåret. Bildningssektorns utgifter var totalt cirka 129,3 miljoner euro, dvs. cirka 6,1 procent mer än under fjolåret. Koncernförvaltningens verksamhetsutgifter minskade med cirka 0,6 procent till cirka 67,3 miljoner euro.

– Utgifterna stiger i snabb takt men på grund av coronan är det svårt att göra en jämförelse mellan olika år. Särskilt bildningssektorns utgifter är svåra att jämföra med år 2020 eftersom staden var tvungen att påtagligt inskränka verksamheten till följd av coronan. Social- och hälsovårdssektorns utgifter innehåller märkbara särskilda kostnader som beror på coronapandemin, bedömer Rainio.

Stadens lånebestånd minskade med cirka 15 miljoner euro. Lånebeståndet var vid utgången av året cirka 140,3 miljoner euro. Stadens lånebestånd var år 2014 cirka 111 miljoner euro, från vilket det steg till cirka 172 miljoner euro år 2019. Efter detta har staden under två år efter varandra kunnat minska på lånebeståndet.

– Lånebeståndet minskade när staden inte behövde lyfta nya lån under år 2021 och staden samtidigt amorterade gamla lån enligt betalningsprogrammen. Dessutom har de senaste skolinvesteringarna skötts med en leasingfinansiering, då deras kostnader syns årligen i driftsekonomin i stället för lånebeståndet, berättar Rainio.

Stadens strategiska mål har varit att förnya skol- och daghemsnätet genom omfattande investeringar och därefter åter börja minska på lånebeståndet. Riktningen är nu rätt men investeringstakten i planerna för kommande åren är fortfarande för stor, bedömer Rainio.

Den finansiella grunden kommer att försvagas från år 2023

Strukturen för stadens ekonomi och finansiering kommer att förändras radikalt efter år 2023 när välfärdsområdesreformen halverar stadens inkomstbas. Av kommunalskatten nedskärs cirka två tredjedelar till staten och av samfundsskatten cirka en tredjedel. Staden måste ändå själv sörja för lånebeståndet.

– Som en del av uppdateringen av stadsstrategin preciseras också utsikterna för stadens ekonomi efter år 2023 enligt nyaste uppgifter och uppskattningar. Det är klart att stadens ekonomi och investeringsförmåga försvagas men staden försöker precisera storleksklassen och följderna under våren, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

– Det är dock lättare att hantera svagare år med en ekonomi som har överskott än tvärtom, säger Ujula.