Förvaltningsmodellen för Konstfabriken i Borgå föreslås bli en hybridmodell som liknar den nuvarande
Utredningen om Borgå Konstfabriks framtid är klar. Livskraftsnämnden behandlar utredningen på sitt möte den 22 april.
Av de tre framtida verksamhetsmodeller som granskats i utredningen föreslås för nämnden en s.k. hybridmodell, där Konstfabriken delvis fortsätter sin verksamhet enligt samma principer som för närvarande, men med vissa preciseringar och genom att vissa funktioner förtydligas.
Centrala faktorer i utredningen och i alla alternativ som granskats i utredningen är hyresförhållandena för olika lokaler i förhållande till staden, lokalernas hierarkiska företrädesrätt, styrningen av penningflödena samt en gemensam vision för framtiden. Eventuella framtida kostnadseffekter och investeringsbeslut fattas separat som en del av stadens budgetberedning. Det föreslås att Konstfabrikens framtidsvision förs till livskraftsnämnden för godkännande före slutet av året.
– Målet har varit att identifiera de huvudsakliga verksamhetsmodellerna som skiljer sig från varandra och som med sina egna styrkor och svagheter påverkar framgången och lönsamheten av Konstfabrikens verksamhet. Alla tre modellerna har för- och nackdelar, konstaterar Konstfabrikens verkställande direktör Anders Lindholm-Ahlefelt, som ansvarat för utredningen.
Modellen som läggs fram för livskraftsnämnden för godkännande innebär att Event Factory, som grundats för att betjäna Konstfabrikens företagskunder, skulle fortsätta sin verksamhet som stadens dotterbolag och som husets huvudsakliga aktör. Event Factory skulle sälja Konstfabrikens lokaler för olika möten och evenemang och producera kommersiellt lönsamma evenemang själv eller genom att lägga ut dem på entreprenad. Borgås kulturtjänsters och stadens turism- och evenemangstjänsters roll som samarbetspartner till Event Factory skulle fortsätta på samma sätt som i dagens läge.
– I den här modellen skulle det också vara möjligt att Event Factorys försäljningsorganisation kunde utvidgas för att betjäna andra evenemangslokaler i stadsorganisationen, såsom Näse gård eller det kommande Kokon idrottscentrum, konstaterar Konstfabrikens verkställande direktör Anders Lindholm-Ahlefelt.
Konsthallens verksamhet ska ses över
Utöver godkännandet av förvaltningsmodellen föreslås det för livskraftsnämnden att Konsthallens verksamhet ska ses över med tanke på helheten, så att den också bättre tjänar målen för turismen.
För helheten och de ändringsarbeten som krävs för att genomföra helheten ska det utarbetas en separat kostnadskalkyl och en vision om Konsthallens framtidsprofil, vars mål är att skapa en nationellt konkurrenskraftig helhet.
– Det vore möjligt att Konsthallen skulle utvidgas till exempel till övre foajén, möteslokalerna eller delvis till området för konstnärernas arbetsrum. Den utvidgade Konsthallen skulle göra det möjligt att producera betydligt större konstutställningar och den kunde fungera som ett slags svar på diskussionen kring konstmuséer i Borgå, konstaterar Lindholm-Ahlefelt.
– Andra alternativ till Konsthallen skulle antingen vara en fortsättning på sin nuvarande form, men att passagen skulle styras profilerat via handelsgatan eller att vissa lokaler i Konstfabriken skulle byta flyttas, varvid Fabrikssalen skulle fungera som Konsthall och den nuvarande Konsthallen skulle tas i seminarie- och mötesbruk, säger Lindholm-Ahlefelt.
Konsthallens preciserade profil och en plan för utnyttjande av andra lokaler för pilotförsök inom konstmuseiverksamheten föreslås bli inlämnade till livskraftsnämnden för godkännande före slutet av året.
Som alternativ granskades också en kommunal modell och en aktiebolagsmodell
Två andra modeller som granskats i utredningen är den så kallade kommunala modellen och aktiebolagsmodellen.
I den kommunala modellen skulle Borgå stad vara Konstfabrikens primära aktör och Konstfabriken skulle ledas av en resultatområdeschef som skulle vara underställd fritidstjänsterna eller livskraftssektorn.
I denna modell skulle personalen på Event Factory bli underställd en ny enhet som skulle grundas och Konstfabriken skulle bli en del av stadens budgetstruktur. Lokalerna skulle inte aktivt säljas till företagskunder, men lokalerna kunde fortfarande reserveras för ändamålet.
I aktiebolagsmodellen skulle Konstfabriken vara ett evenemangshus, vars primära funktion skulle vara att betjäna olika företags kongress- och konferensbehov samt ordna kommersiellt lönsamma evenemang, och i andra hand erbjuda Borgåborna konst och kultur. I den här modellen skulle de lokaler som staden hyrt av Konstfabriken överföras till Event Factory, vilket skulle innebära en betydande höjning av Event Factorys lokalkostnader samt en viss återuthyrning till staden.
