Resultaten av skolhälsoenkäten offentliggörs – det målmedvetna arbetet syns i barnens och de ungas välfärd
Resultaten av den riksomfattande skolhälsoenkäten år 2025 har publicerats. Resultaten av enkäten berättar om barns och ungas erfarenheter i frågor som gäller det egna välbefinnandet. I Borgå har det skett flera positiva förändringar i barnens och de ungas välfärd jämfört med för två år sedan, till exempel när det gäller att vara nöjd med livet, minska ensamheten och förbättra samtalskontakten med föräldrarna. Resultaten i Borgå visar, liksom på riksnivån, att det också finns mycket skoltrötthet bland barn och unga, att man upplever vardagen som belastande och att det finns utmaningar i vardagen.
På våren besvarades enkäten av cirka 2 500 barn och unga i skolorna i Borgå. I detta skede lyfter man fram de första observationerna som kompletteras vid ett evenemang som riktar sig till proffs den 25 november.
– När vi arbetar tillsammans får vi resultat. Bakom utvecklingen ligger familjernas, skolornas, ungdomstjänsternas, hobbyaktörernas och många andras gemensamma, långsiktiga arbete för att stärka välfärden, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Nöjdhet med livet och stärkta vänskapsrelationer i Borgå
Resultaten visar att tillfredsställelsen med livet har ökat på alla skolstadier; hos eleverna i årskurserna 1–6 till cirka 80 procent och hos elever i årskurserna 7–9 till cirka 70 procent.
– Ensamhet bland barn och unga har minskat i Borgå, ungefär vart tionde barn eller ungdom upplevde ensamhet varje vecka. Det är viktigt att se att upplevelserna av ensamhet har minskat men varje ensamt barn eller ung person är fortfarande för mycket. Arbetet för att stärka gemenskapen och delaktigheten måste fortsätta, säger välfärdskoordinator Petra Bärlund-Hämäläinen.
Samtidigt har allt fler nära vänner – av eleverna i årskurserna 1–6 har cirka 95 procent och av eleverna i årskurserna 7–9 har 92 procent minst en nära vän.
– Diskussionskontakten med föräldrarna har stärkts, särskilt när det gäller flickor. Cirka 80 procent av eleverna i årskurserna 1–6 diskuterar sina ärenden ofta med föräldrarna och även cirka 70 procent av eleverna i årskurserna 7–9. Också erfarenheterna av sexuella trakasserier har minskat, på samma sätt som i hela landet, fortsätter Bärlund-Hämäläinen.
Enskilda observationer visar också att mobbningen i skolan har minskat och att nöjdheten med skolmaten har ökat.
Resultaten väcker också oro
Skolentusiasmen och skolarbetets meningsfullhet ligger fortfarande på en låg nivå. Ungdomar upplever ofta skolan som en belastning; skoltröttheten har ökat särskilt bland pojkar i årskurserna 7–9 och på andra stadiet.
– Av pojkarna i årskurserna 7–9 och på andra stadiet upplever nästan hälften skoltrötthet och ökningen är 3–5 procentenheter jämfört med föregående enkät. Hos flickorna är nivån fortfarande hög, eftersom varannan flicka i högstadieåldern upplever skoltrötthet, men antalet har inte stigit lika mycket som hos pojkarna, konstaterar Petra Bärlund-Hämäläinen.
Skolintresset är klart starkare i årskurserna 1–6: 70 % av eleverna säger att de är entusiastiska över skolan. Vid övergången till de högre klasserna sjunker dock entusiasmen klart – endast cirka 35 % av eleverna i årskurserna 7–9 och 28 % av eleverna på andra stadiet upplever skolarbetet som meningsfullt. Situationen har varit nästan oförändrad jämfört med tidigare år.
Dessutom har användningen av nikotinpåsar blivit ett nytt bekymmer. Traditionell rökning och alkoholkonsumtion har samtidigt minskat betydligt.
– Det är nödvändigt att stärka balansen i vardagen – motion, sömn och kontroll av skärmtiden blir inte av tillräckligt. Hälsosam mat, tillräcklig sömn och motion är grundpelare i välbefinnandet, men hos för många vacklar dessa. Föräldrarna, skolan och hobbyerna har en viktig roll när det gäller att stärka hälsofrämjande livsstilar, berättar välfärdskoordinator Petra Bärlund-Hämäläinen.
Resultaten behandlas i ett omfattande samarbete
Resultaten behandlas i skolorna och vårdnadshavarna informeras via Wilma. Diskussioner förs också med elevgrupper i skolor runt om i staden, så att barns och ungas åsikter hjälper till att tolka och förstå resultaten. Alla resultat utnyttjas i stadens omfattande nätverksarbete.
– Resultaten ger oss värdefull situationsbild om barn och ungas mående och hälsa. Utifrån resultaten kan vi i olika enheter identifiera sådana tjänster och åtgärder som vi kan rikta in på de behov som den oroväckande utvecklingen och enkätsvaren pekar på. Å andra sidan får vi med enkätsvaren respons på hurdan positiv inverkan redan gjorda åtgärder har haft. Personalens engagemang och samarbete mellan olika aktörer är avgörande i detta arbete, konstaterar fritidsdirektör Minna Särelä som också var ordförande för Borgås mångproffessionella arbetsgrupp för barns och ungas välfärd.
Resultaten presenteras närmare vid en tillställning för professionella 25.11. De skolspecifika resultaten behandlas enligt skolornas tidtabeller under hösten bland annat inom den generellt riktade elevhälsan.
Den nationella enkäten Hälsa i skolan, som produceras av Institutet för hälsa och välfärd (THL), genomförs vartannat år. Elever i årskurser 4–5 och 8–9 i den grundläggande utbildningen och studerande i årskurser 1 och 2 i gymnasier och yrkesläroanstalter svarar på enkäten.
