Staden inleder beredningen av ett program för stabilisering av ekonomin
Stadsstyrelsen i Borgå behandlar tisdagen den 2 februari ett förslag om att utarbeta ett program för stabilisering av ekonomin. Målet är att stabiliseringsprogrammet förs till stadsfullmäktige för beslut i juni 2026, varefter det styr beredningen av budgetramen och budgeten för år 2027.
Stadens ekonomi förutspås uppvisa ett klart underskott åren 2026–2027, och därför beslutade stadsfullmäktige om behovet av ett stabiliseringsprogram när budgeten för 2026 godkändes.
Dyr serviceproduktion i förhållande till inkomsterna
– Kostnaderna för stadens serviceproduktion är för höga i förhållande till de kända inkomsterna. Våra intäkter från samfundsskatten sjunker kraftigt åren 2027–2028, och det är inte möjligt att finansiera den nuvarande servicenivån med dessa inkomster, sammanfattar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Stadens årliga samfundsskatteintäkter beräknas uppgå till cirka 12–13 miljoner euro åren 2027 och 2028. År 2025 steg intäkterna ännu till nästan 41 miljoner euro. Stadens ekonomi kommer att uppvisa ett avsevärt underskott om driftsutgifterna inte kan anpassas.
Borgå stad använder för närvarande cirka 3 000 euro per invånare för att ordna tjänster, medan de största städerna i genomsnitt använder cirka 2 500 euro per invånare. Staden använder således för närvarande cirka 500 euro per invånare mer för tjänster än de 21 största städerna (C21-städerna) i genomsnitt.
– Detta är inte en hållbar nivå, utan målet är att verksamhetsbidraget per invånare i slutet av fullmäktigeperioden ligger klart närmare genomsnittet för C21-städerna, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
Målet är minst 8 miljoner euro från driftsutgifterna
Med stabiliseringsprogrammet eftersträvas beslut på bestående balansåtgärder på minst 8 miljoner euro inom sektorernas driftsekonomi år 2027, vilket motsvarar cirka 3 procent av stadens totala utgifter på 266 miljoner euro. Stabiliseringen av ekonomin förutsätter många olika metoder: en prioritering av tjänsterna, förändringsförmåga och smidigare processer, tillvaratagande av de möjligheter som digitalisering och pensionering ger, identifiering av centrala kompetensbehov och breddande av den nuvarande personalens kunnande.
– Utgångspunkten för beredningen är att stadens ekonomi är i balans under fullmäktigeperioden, dvs. det kumulativa resultatet för åren 2025–2029 är 0 eller uppvisar ett överskott. Samma mål har skrivits in också i det förslag till stadsstrategi som publicerades i december, beskriver finansdirektör Henrik Rainio.
– Ett annat mål är att stadens nettokostnader i slutet av fullmäktigeperioden ligger klart närmare genomsnittet för C21-städerna.
Avsikten är att man i samband med stabiliseringsprogrammet också inleder en övergripande utvärdering av hur stadens nuvarande organisation fungerar och hur ledarskapet utvecklas. Målet är att skapa förutsättningar för kostnadseffektivitet, kunskapsutveckling och stadens ständiga förnyelse.
