Gå till innehåll

Utredning av stödtjänster: ett gemensamt bolag för Borgå stad och Östra Nylands välfärdsområde

  Utredningen av hur stödtjänster bör produceras i östra Nyland har blivit färdig den 7 december. I utredningen betraktas det produceringen av löne-, ICT-, översättnings- och rekryteringstjänster ur Borgå stads och Östra Nylands välfärdsområdes synvinkel från ingången av år 2023. Utredningen innehåller också en modell av stödtjänstbolagets ekonomi och verksamhet.

Utredningen av hur stödtjänster bör produceras i östra Nyland har blivit färdig den 7 december. I utredningen betraktas det produceringen av löne-, ICT-, översättnings- och rekryteringstjänster ur Borgå stads och Östra Nylands välfärdsområdes synvinkel från ingången av år 2023. Utredningen innehåller också en modell av stödtjänstbolagets ekonomi och verksamhet.

Stadsstyrelsen i Borgå behandlar utredningen av stödtjänster vid sitt möte den 13 december och det temporära beredningsorganet för Östra Nylands välfärdsområde den 16 december. Om ett gemensamt bolag bildas, kräver det ännu ett beslut av stadsfullmäktige och det nya områdesfullmäktige.

– I utredningen kom det fram en stark synpunkt på att det finns utgångspunkter som med hänsyn till verksamhet och ekonomi talar för att det lönar sig att bilda ett gemensamt stödtjänstbolag, berättar direktören för Borgå stads central för förvaltningstjänster Anniina Kitula.

– De flesta av de stödtjänster som utredningen gällde kan produceras tillsammans högklassigt och kostnadseffektivare än i separata organisationer och samtidigt kan en bredare och starkare kompetens bevaras hos personalen. 

Utredningen har tagits fram som samarbete mellan Borgå stad och det temporära beredningsorganet för välfärdsområdet. För utredningen har sammanlagt cirka 80 personer intervjuats och hörts ur olika synvinklar.

Ekonomi- och personalförvaltningstjänster och ICT-tjänster slås samman till en organisation, översättningstjänster utreds 

 Det är ändamålsenligt att ekonomi- och personalförvaltningstjänster och ICT-tjänster produceras gemensamt för Borgå stad och välfärdsområdet. Däremot är det ändamålsenligare att rekryteringstjänster produceras i egna organisationer och översättningstjänster utreds vidare.

– I ekonomi- och personalförvaltningstjänster är fördelarna med en gemensam produktion tydliga. I ICT-tjänsterna är helheten betydligt mer invecklad och krävande men även i fråga om dem är de förutsedda fördelarna större än riskerna, klargör Kitula.

– I fråga om rekryteringstjänster ansåg man de båda alternativen vara ganska jämnstarka. Om översättningstjänsterna produceras i egen organisation, står de närmare kärnverksamheten men en gemensam produktion möjliggör en bättre arbetsfördelning och beredskap. Särskilt välfärdsområdet skulle dra nytta av att också översättningstjänsterna genast skulle fås i bolaget när det inleder sin verksamhet med tanke på hur stor betydelse tvåspråkigheten kommer att ha för östra Nyland också i fortsättningen.

Målet är ett starkt regionalt stödtjänstbolag

Bolaget ska producera högklassiga och effektiva stödtjänster till sina ägarkunder. Det nya bolagets verksamhet ska basera sig på den nuvarande verksamheten av Borgå stads nuvarande central för förvaltningstjänster. Bolaget strävar inte efter att ge vinst och inte heller efter att bli en riksomfattande aktör. 

En preliminär uppskattning enligt en ekonomisk modellering är att bolaget kommer att ha cirka 60–70 medarbetare och bolagets årliga omsättning är cirka 9,8 miljoner euro (utan bildandekostnader av engångskaraktär).

– Att stödtjänster produceras tillsammans ger synergiförmåner jämfört med att staden och välfärdsområdet ordnar sina stödtjänster själva. Om inget gemensamt bolag bildas, övergår en del av personalen i Borgå stads central för förvaltningstjänster till välfärdsområdet.  Man har uppskattat att cirka 20–25 procent av arbetena i Borgå stads central för förvaltningstjänster anknyter till arbetsuppgifter som övergår till välfärdsområdet. Med en gemensam tjänsteproduktion kan man bevara kostnadseffektiviteten och den nuvarande servicenivån, berättar finansdirektör Henrik Rainio.

– I fråga om välfärdsområdet finns inte motsvarande jämförelseuppgifter. När kostnadsfördelningsprinciperna är desamma för båda aktörer, kan man anta att lösningen är kostnadseffektiv också för välfärdsområdet. Dessutom drar båda parter nytta av att kommande konkurrensutsättningar kan göras med större volymer, fortsätter Rainio.

Borgå stad och Östra Nylands välfärdsområde ska vara de största ägarna av bolaget. I första skedet kan också Careeria Oy vara med. När bolagets tjänsteutbud och processer har kommit i gång kan det för övriga östnyländska kommuner och deras koncernbolag erbjudas möjlighet att bli ägarkunder.

Utredningen (på finska)