Årets närchefer leder med mänsklighet och genom att lyssna

Berättelsen är egentligen ganska förfärlig, men vi börjar med den. När arbetarskyddschefen i Borgå ringde Mekdes Miettinen för att berätta om utnämningen till Årets nya närchef förstod Miettinen inte vad det handlade om.

– Jag tänkte att min man har dött i en trafikolycka och att min chef inte kan berätta något så hemskt, säger hon.

Hjärtat hamrade, det snurrade i huvudet.

– I telefonen sades att allt är bra, vi har något positivt att berätta, skrattar Miettinen.

När nyheten om utnämningen sjönk in, blev Miettinen rörd. Hon hade inte ens kommit på tanken hon skulle bli framröstad till något sådant. Speciellt när ett tungt år av förändring låg bakom: Miettinen har lett ett team på åtta personer i Borgå sysselsättningsområde som grundades i början av året.

I omröstningen beskrevs Miettinen som en närchef som på kort tid visat sig vara pålitlig, rättvis och människonära. Hon har skapat en stark laganda och en trygg arbetsmiljö i sitt team där alla blir hörda.

– Det var roligt att höra de motiveringarna. Man tänker inte på vad som är viktigt för andra i mitt agerande och hur mitt team ser på mig. Det här ger kraft att gå framåt, säger Miettinen. – Jag är väldigt tacksam för den här utnämningen, säger hon.

För daghemsföreståndare Sanna Kanerva från Estbacka daghem var det inte lika dramatiskt som det var för Miettinen att höra om utnämningen till Årets närchef 2025.

– Visst var det en glad överraskning, men eftersom samtalet kom vid ett hektiskt ögonblick förstod jag inte riktigt budskapet först. Jag undrade om jag är med i dolda kameran, men det var jag inte. Efter en stund av glädje tänkte jag att hjälp: Är det sådan jag är? Klarar jag av att vara sådan? Är jag på toppen av min karriär nu? skrattar Kanerva.

I Kanervas daghem finns sex daghemsgrupper och drygt 20 anställda. I förslaget beskrev de anställda Kanerva som en lyssnande, uppskattande, närvarande och empatisk chef som stöder sina anställda i vardagens utmaningar.

Kanerva beskriver också sig själv som en bestämd chef som vågar ta tag i även svåra situationer.

– Vi arbetar med mänskliga relationer och känslorna ligger ofta på ytan när vi arbetar med små människor. Konflikter uppstår i olika riktningar så i det här arbetet behövs oräddhet och vilja att hitta sätt att lösa situationer, berättar hon.

– Jag har också lärt mig något på vägen. Tidigare var jag mer sakinriktad, men när jag har fått respons har jag börjat utveckla mitt ledarskap, berättar hon. – Det här är den punkt som jag nu har nått med 15 års chefserfarenhet.

Enligt Miettinen och Kanerva är närchefens arbete ofta osynligt arbete. Det är allt som stöder teammedlemmarnas arbete.

– Om jag inte sköter mitt jobb bra får lärarna och barnskötarna inte koncentrera sig på det väsentliga, det vill säga undervisning, fostran och vård: att barnen ska ha det så bra som möjligt, säger Kanerva.

Närchefen är också någon form av alltiallo.

– Jag lyssnar på mitt team och gör listor över vad som fungerar och vad som inte fungerar, vad mina teammedlemmar behöver och tar reda på med vem man kan lösa dessa frågor. Jag är ofta den medlare och allmänna diplomat som diskuterar även svåra frågor. Det är nästan mitt viktigaste jobb: att förmedla budskap, säger Miettinen.

I närchefens arbete ingår förstås också att rekrytera, följa upp budgeten, iaktta lagar och stadens riktlinjer samt planera arbetsskiften.

– I dag har jag till exempel varit på byggarbetsplatsen ända sedan klockan åtta och funderat på var tvålställningarna ska sättas upp, skrattar Kanerva.

I Borgå är närchefernas arbete också starkt förknippat med representation och arbete i arbetsgrupper.

– Borgås organisation är inte särskilt hierarkisk. Vi medarbetare och närchefer är med och fattar beslut och samtalskontakten fungerar med låg tröskel, berättar Kanerva.

Enligt Borgås personaldirektör Anu Kalliosaari har närcheferna en viktig roll när det gäller att skapa organisationskulturen, upprätthålla arbetshälsan och motivera arbetstagarna.

Borgå stad sysselsätter cirka 2400 personer, av vilka 120–150 är närchefer. En del av närcheferna leder ett litet team på under 10 personer, en del kan vara chef för över 50 anställda.

– När vi i år valde vilka närchefer som skulle belönas fick vi rekordmånga förslag. Det finns många goda närchefer i Borgå, men tyvärr kunde vi inte belöna alla, berättar Kalliosaari.

Hon tycker att det är viktigt att lyfta fram närchefernas arbete och visa uppskattning. I Borgå har arbetstagare, närchefer och team belönats i minst 20 år.

– Närchefernas arbete är absolut inte lätt. De har makt och makt för med sig ansvar, säger Kalliosaari.

Utöver allt annat arbete har närchefen ansvar för bland annat de anställdas välbefinnande. Kalliosaari vill ändå påminna om att arbetsgemenskapens välbefinnande inte kan vara i händerna på bara en person, den skapas tillsammans.

– Det krävs ofta mycket av närcheferna. Eftersom de har ett viktigt och krävande arbete, önskar jag att man också skulle vara barmhärtig mot dem. Närcheferna behöver stöd av arbetsgemenskapen på samma sätt som arbetsgemenskapen behöver stöd av närchefen. Närcheferna är bara människor, precis som alla andra.

En bra chef arbetar inte ensam. Frågan uppstår: kan man bli Årets närchef om inte teamet fungerar bra? Finns det alltså ett bra team bakom varje bra närchef?

– Nog är det ju så att om mitt team inte skulle fungera så skulle det vara underligt att jag blev utnämnd till Årets nya närchef, betonar Miettinen. – I mitt team finns vuxna människor, ansvarsfulla och sakkunniga. Även om vi ibland är av olika åsikt, förstår vi alla att på arbetsplatsen arbetar man, och vi arbetar för kundernas bästa.

Men visst har närchefens färdigheter betydelse också för teamets välmående. I båda teamen har man berömt närchefen för att vara empatisk, ha en positiv inställning och för att lyssna, men vad gör Miettinen och Kanerva mer för sitt teams välmående?

– Hur lång tid har vi på oss? skrattar Kanerva. – Men allvarligt, vi främjar välbefinnandet tillsammans.

När Borgå stad förra våren ordnade en enkät om arbetshälsa, fick Estbacka daghem goda poäng, men det fanns också saker att utveckla. En av dem var att förbättra arbetstagarnas egen ork.

I daghemmet tillsattes en arbetsgrupp för att främja detta. Bakgrunden är en lista över positiva känslor som gjordes upp av en arbetspsykolog som besökte daghemmet.

– Att fokusera på positiva känslor ger näring åt välbefinnandet. Vi funderade i arbetsgruppen på hur vi i vårt arbete kunde känna mer glädje, lugn och framgång, förklarar Kanerva.

Detta gav idéer till gemensamma kaffepauser. Nu har man i daghemmet löst korsord och krypton, yogat, lagt pussel och öppnat luckor i julkalendern och gissat vems mamma som tittar fram ur luckan.

– Det här är saker som för tankarna från det hektiska arbetet. När man får koppla av en stund är det lättare att återhämta sig, säger Kanerva.

Miettinens team har tills vidare i huvudsak fokuserat på att skapa grunden för den nya organisationen och skola in personalen.

– Ibland är det viktigt att komma bort från kontoret, så vi kan ha teamdagar till exempel i en teammedlems stuga eller i stadshuset, berättar Miettinen. – Sommartid håller jag gärna promenadmöten när jag har enskilda samtal med mina medarbetare.

Hon tror att uppriktighet och ärlighet stöder teamets välbefinnande mitt i förändringen.

– Jag säger rakt ut när något inte fungerar och allt slätas inte över. Kanske är det därför teamet har mått bra också mitt i det halvfärdiga.

I Borgå stöds närcheferna på många sätt.

För närcheferna ordnas månatliga möten och erbjuds olika utbildningar, lågtröskelstöd från personalenheten samt möjlighet att söka mentor.

– Kamratstödet är mycket viktigt, nästan det viktigaste med tanke på serviceproduktionen. Därför ser vi till att närchefer träffar varandra på informationsmöten och andra möten, säger Kalliosaari.

Mentorer har utnyttjats särskilt inom småbarnspedagogiken. Även Kanerva har både haft en mentor och varit mentor själv.

– Via mentorn lär man sig i synnerhet hur man brukar göra i Borgå. Detta bidrar till att förenhetliga verksamheten i olika daghem, säger Kanerva.

Hon har också fått stöd för ledarskapet genom stadens och Careerias gemensamma ett och ett halvt år långa ESKO-utbildning, och både Miettinen och Kanerva tackar för att Borgå har en egen koordinerare av arbetsförmåga, Kerstin Johansson.

– En sådan koordinerare av arbetsförmåga är ingen självklarhet, säger Miettinen.

Båda önskar mer stöd för att utföra sina administrativa uppgifter.

– Städerna har sina egna termer och program, och det tar tid att komma in i dem. Särskilt i början är det svårt att veta vad man borde veta och vilka redskap man borde ha. Nu förstår man redan att fråga efter dem, säger Kanerva.

Även om alla typer av utbildningar och verktyg hjälper till i ledarskapet är det viktigaste för att vara en god närchef ändå just mänskligheten – förmågan att möta och lyssna. De färdigheter som lyftes fram även i omröstningen om Årets närchef.

– Vår bransch har förändrats mera på några år än på årtionden. Man måste följa med sin tid och vara bra för anställda och barn. Till en början trodde jag att det behövdes konster för att leda, men att lyssna räcker långt, summerar Kanerva.

Text och foto: Merja Forsman