I skolorna i Borgå talas redan över femtio språk

I familjerna till skoleleverna i Borgå talas så många som 52 olika språk som modersmål. I skolornas korridorer kan man höra arabiska, estniska, ryska och kinesiska, och någon kan till och med ha turen att få höra twi, som talas i Ghana.

– Borgå är inte längre bara en tvåspråkig stad, utan en flerspråkig stad, berättar områdesrektor Markku Antinluoma och rektorn för Kevätkummun koulu Riikkaliisa Simola.

Antinluoma ansvarar bland annat för samordningen av förberedande undervisning, S2-undervisning (det vill säga undervisning i finska som andraspråk) och internationella frågor inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen samt för undervisning i det egna modersmålet för elever med annat modersmål än finska.

Rektor Simolas skola i Vårberga är en mångkulturell skola där över 30 procent av eleverna har ett annat modersmål än finska. Dessutom samordnar hon vid sidan av sitt eget arbete verksamhet som rör kulturell mångfald, som arbetspartner till Antinluoma.

De finskspråkiga skolorna i Borgå har cirka 750 elever med annan språkbakgrund. De största språkgrupperna är arabiska (115), estniska (83), ryska (80) och ukrainska (77). Det är skolorna Peipon koulu, Kevätkummun koulu, Pääskytien koulu och Linnajoen koulu som har flest elever med annan språkbakgrund.

Både i Kevätkummun koulu och Peipon koulu har redan mer än var tredje elev ett annat språk än finska som modersmål.

– I vår skola hör man många olika språk. Utöver de språk som nämndes tidigare talas bland annat albanska, vietnamesiska och kinesiska i vår skola, berättar Simola.

I de svenskspråkiga skolorna finns det bara ett tjugotal elever som har ett annat modersmål. Ungefärhälften av dessa har ukrainska som modersmål.

– Den finska regeringen strävar efter att cirka 5–10 procent av de som talar andra språk ska integreras på svenska. Med tanke på detta har man funderat på styrprocesser och praxis för att man i integrationstjänsterna genuint ska kunna erbjuda invandrare både finsk- och svenskspråkiga alternativ, berättar Antinluoma.

Den ökande andelen elever med olika språkbakgrunder kräver också förändringar i undervisningen.

– Skolans grundläggande uppgift är att möjliggöra lärande. Vi undanröjer hinder för lärandet redan från början, och om vi ser att det finns behov av stöd, erbjuder vi det, säger Simola.

När eleven flyttar till Finland deltar hen i ungefär ett års tid i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

– Att delta i den grundläggande utbildningen bidrar också till integrationen och är ett slags språkbad eftersom vi talar finska på lektionerna, berättar Simola.

I skolorna i Borgå erbjuds elever som talar andra språk även undervisning i sitt eget modersmål.

– För närvarande undervisas det i tio olika modersmål i Borgå, förutom finska och svenska. Det är klart att när vi har många som talar olika språk kan inte alla erbjudas undervisning i sitt eget modersmål, berättar Antinluoma.

Ett kriterium för undervisning i det egna modersmålet är att gruppen ska ha minst åtta elever. De erbjuds möjligheten att studera sitt modersmål två timmar i veckan. Undervisningen ges i den skola där det går flest elever från språkgruppen, och lärarna är huvudsakligen personer som har språket som sitt modersmål och som har fått lärarutbildning i sitt hemland.

– Borgå har haft otrolig tur. Det är inte självklart att man som lärare i det egna modersmålet får så kompetenta personer, som ofta utöver språkundervisning erbjuder kulturtolkning och även arbetar som skolgångshandledare. De spelar en viktig roll för att hjälpa familjer och elever att integreras, säger Simola.

Enligt Antinluoma gör man i Borgå ett särskilt bra arbete för att främja lärandet hos elever som talar andra språk, eftersom man i Borgå har beslutat att bland annat anordna förberedande undervisning och undervisning i elevernas eget modersmål, som båda är frivilliga för kommunen.

– Alla kommuner har inte samma tjänster som Borgå, där det också har handlat om värderingar. När befolkningen i Finland och i Borgå minskar behöver vi kompetent arbetskraft, och det ligger i vårt gemensamma intresse att alla får en utbildning, säger han.

Integration handlar förstås om mer än bara att lära sig finska eller svenska. Det handlar också om känslan av att höra hemma i en gemenskap, påminner Simola och Antinluoma.

– Det räcker inte med att bara gå i skolan för att känna sig hemma i staden, man knyter också band till samhället under fritiden, säger Simola.

I skolorna ordnas bland annat mångkulturella föräldrakvällar där olika aktörer, till exempel från ungdomstjänsterna, presenterar olika tjänster och projekt för familjerna.

I Borgå stöds integrationen bland annat genom att erbjuda rådgivning om hobbyer till ungdomar med invandrarbakgrund.

Barn med olika språk- och kulturbakgrund är en levande och naturlig del av Borgåskolornas vardag, vilket ses som en rikedom. Visst finns det även utmaningar, men både Simola och Antinluoma önskar att man i offentligheten i högre grad skulle lyfta fram de positiva aspekter som kulturell mångfald för med sig.

– I en global värld är det en otrolig rikedom att få lära känna olika kulturer i sin egen hemstad, säger Simola.

Enligt Simola och Antinluoma förbereder en mångkulturell skola eleverna för en mångkulturell värld.

– Jag uppmuntrar Borgåborna att lära känna människor från olika språkgrupper. När man lär känna nyanlända blir attityderna mer positiva, de som talar andra språk integreras och alla vinner på det, säger Markku Antinluoma.

Text och bilder: Merja Forsman / Borgå stad