Enkäten om semestrar i skolor besvarades av över 4 700 personer, höstlovet föreslås vara en vecka långt i fortsättningen
Borgå stads grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ordnade på hösten en enkät om arbets- och lovtider under läsåret. Enkäten fick besvaras av finsk- och svenskspråkiga elever, deras vårdnadshavare och skolpersonalen. Majoriteten understödde en veckas höstlov.
Frågan diskuteras i finskspråkiga utbildningssektionen 16.11 och i den svenskspråkiga utbildningssektionen 21.11. Nämnden för växande och lärande beslutar om ärendet vid sitt möte den 23 november.
I Borgå har man i flera år använt en modell där man växlar mellan ett par dagars höstlov och ett längre höstlov som varar en vecka. I fjol förutsatte nämnden för växande och lärande att i år utreds åsikterna genom en enkät och att man siktar på en mer långsiktig riktlinje.
– Det är fint att frågan väcker intresse och att både elever och vuxna har fått svara på enkäten, konstaterar bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Under tiden 25.9–8.10.2023 besvarades den elektroniska Webropol-enkäten av upp till 4 705 Borgåbor. Av dessa var 1 374 elever, 2 785 vårdnadshavare och resten 546 skolpersonal. Av dem som svarade var 2 590 från finskspråkiga skolor och 2 098 från svenskspråkiga skolor.
I enkäten fick man av tre alternativ välja det som känns bäst. Ett fem dagars höstlov skulle antingen tidigarelägga det datum då skolan börjar i augusti eller förkorta jullovet. Det tredje alternativet var ett kortare höstlov som skulle vara två eller tre dagar.
Ett längre höstlov påverkar arbetshälsan
Cirka 55 procent av dem som svarade understödde ett fem dagars höstlov som skulle tidigarelägga startdatumet i augusti. På andra plats (37 procent) kom förslaget om ett kortare höstlov och på tredje plats (8 procent) kom förslaget om ett fem dagars höstlov som skulle förkorta jullovet.
Av alla elever valde 56 procent ett längre höstlov som skulle tidigarelägga startdatumet i augusti. Ungefär 37 procent valde ett kortare lov och 7 procent valde ett längre lov som skulle förkorta jullovet. Motsvarande siffror för vårdnadshavarna var 52, 40 och 8 procent. Av personalen önskar 67 procent ett längre höstlov, 26 procent ett kortare höstlov och 7 procent ett längre höstlov som skulle förkorta jullovet.
Det fanns dock skillnader mellan språkgrupperna. Cirka 73 procent av alla finskspråkiga svarande önskar ett längre höstlov som tidigarelägger startdatumet i augusti. Endast 33 procent av de svenskspråkiga röstade på samma sätt. De svenskspråkiga önskar däremot ett kortare höstlov (59 procent), och en del av de finskspråkiga (20 procent) likaså. Båda språkgrupperna var eniga om att man inte vill pruta på jullovet.
En veckas lov främjar återhämtning och påverkar allas arbetshälsa. Å andra sidan har många vårdnadshavare inte tillräckligt med semesterrätt både för vintersemester och för längre höstsemester. Nu föreslås det att höstlovet i fortsättningen alltid skulle vara en vecka och att tidpunkten för höstterminens början och längden på jullovet skulle variera enligt kalenderår.