Hoppa till innehåll

Gå gymnasiet som vuxen? I Linnankosken aikuislukio är stämningen familjär

Tuomas Leppänen började på gymnasiet när han var 22 år gammal och Aimo Törmänen först när han hade gått i pension. Linnankosken aikuislukio är nejdens enda vuxengymnasium, dit alla som har fyllt 18 år och som har gått ut grundskolan kan söka.

Aimo Törmänen ja Tuomas Leppänen.

– Vuxengymnasiet är en ny eller en alternativ möjlighet. Varje elev har en unik berättelse, säger Timo Juntunen.

Juntunen arbetar som biträdande rektor och studiehandledare vid Linnankosken lukio och dess vuxenlinje.

– Hit kan man i lugn och ro komma och pröva om gymnasiet är någonting för en själv. Vuxengymnasiet är en allmänbildande skola där man vidgar sin uppfattning om världen. Det är i sig ett egenvärde och är för mången en möjlighet att i egen takt ta studentexamen, något som personen dessförinnan inte uppnått, berättar han.

Åldersgräns 18 år – även den är flexibel

Linnankosken aikuislukio är det enda vuxengymnasiet i Östnyland. Dit kan alla som har fyllt 18 år och som har gått ut grundskolan söka utan medeltalsgränser.

Av grundad anledning kan också personer som är under 18 år antas som studerande till vuxengymnasiet. Varje år övergår enstaka studerande till vuxengymnasiet direkt från grundskolan.

– Senaste vår utexaminerades en toppmusiker från Linnankosken lukios vuxenlinje. Under de tre åren på gymnasiet kunde personen i fråga kombinera målinriktat musicerande med gymnasiestudier på vuxenlinjen, eftersom lektionerna ägde rum på kvällstid, berättar Juntunen.

Studierna på vuxengymnasiet har en omfattning på 88 studiepoäng. I slutskedet av studierna tar man studentexamen.

Studierna sker i form av klassrumsundervisning och är kvällsbetonade. Lektionerna hålls måndagar till torsdagar klockan 16.30–19.20. Därför lämpar sig vuxengymnasiet också för personer som arbetar och för personer som föredrar kvällsstudier. Studerande som redan har en yrkesinriktad grundexamen, kan studera enbart de av gymnasiets läroämnen som de ämnar skriva i studentproven.

Studierna kan genomföras flexibelt i egen takt, och tidigare gymnasiestudier kan tillgodoräknas.

Att ta ett sabbatsår hjälpte mig att hitta min väg

Tuomas Leppänen, 22, började på Linnankosken aikuislukio för ett och ett halvt år sedan. Innan dess levde han som ”hikikomori”. Med det avses en hemmasittare, med andra ord en person som har förskansat sig i sitt hem och som isolerat sig från människor och från skol- och arbetslivet i minst ett halvt år.

När Leppänen via AN-byrån slutade med verkstadsverksamhet i rehabiliteringssyfte fick han förslaget att gå vuxengymnasiet.

– Man såg potentialen i mig. Jag har alltid varit intresserad av historia och filosofi, så det kändes lockande att studera de här ämnena, berättar han.

Vuxengymnasiet överraskade Leppänen positivt. Han genomför studierna på sitt eget sätt och i egen takt.

– Jag har njutit enormt mycket. Jag studerar frivilligt och låter inte studierna bli ett stressmoment. Jag vill vara här bara för gymnasiets skull utan att tänka på vad som sedan ska hända. Många ungdomar känner verkligen stor press, och samhället uppmuntrar dem inte att dra ner på tempot eller att i lugn och ro fundera över vart de är på väg, säger han.

Leppänen berömmer lärarna vid Linnankosken aikuislukio för att de är kunniga och flexibla. Tack vare att grupperna är små får eleverna mera individuell undervisning.

– Jag läser varken läxor eller böcker och klarar mig ändå. Jag njuter av att kunna gå gymnasiet på mitt eget sätt. Det här kan man nog inte dela med sig av som ett allmänt tips till andra, skrattar Leppänen.

Leppänen uppmuntrar också andra ungdomar att överväga att ta ett sabbatsår efter grundskolan.

– Ibland måste man på sätt och vis misslyckas eller ramla av vagnen i samhället för att man ska lära sig att göra saker på sitt eget sätt. Jag uppskattar verkligen de tre år då jag levde utanför samhället. Jag tycker att det är nyttigt att i lugn och ro fundera över vad man vill göra, säger han.

För en del kan det faktum att man kan studera i en liten grupp – inte bland 30 andra studerande – sänka tröskeln för att komma till gymnasiet.
Timo Juntunen, biträdande rektor

Leppänen berättar att vuxengymnasiet har öppnat många nya dörrar.

– Jag har fått en enorm mängd möjligheter bara för att jag har varit här och pratat med andra. Jag har kommit med i en bokcirkel och en podcast, jag får påverka saker och ting. Gymnasiet marknadsförs ofta med den infallsvinkeln att det är målinriktat eller goal oriented, men gymnasiet har ett egenvärde och är en rikedom även i sig. Man kan komma hit om man gillar historia eller filosofi, och det finns också speciella kurser, till exempel en kurs där man talar om övernaturliga händelser, berättar han.

– Vuxengymnasiet har inneburit en stor förändring i livet.

Mindre grupper och kvällstid lockar

På Linnankosken aikuislukio börjar årligen cirka tio examensstuderande och cirka 30 studerande där det är fråga om dubbelexamen. Dessutom är det möjligt att med status som ämnesstuderande genomföra enskilda studieperioder vid gymnasiet. Vuxenlinjen erbjuder också grundläggande utbildning för invandrare.

– För en del kan det faktum att man kan studera i en liten grupp – inte bland 30 andra studerande – sänka tröskeln för att komma till gymnasiet, säger Timo Juntunen.

I en liten grupp kan man också bättre stödja till exempel elever som kämpar med inlärningssvårigheter och vara flexibel om eleven av en eller annan anledning har mycket frånvaro.

– Även om studieperioderna är precis desamma så är det färre lektioner. Här behöver man inte heller ha bråttom. Vuxengymnasiet är en lite annorlunda väg, men lika betydelsefull som daggymnasiet, säger Juntunen.

Eleverna är i alla åldrar och har olika slags bakgrund. En del av studerandena är i likhet med Leppänen sådana som har velat ta en paus efter grundskolan, en del har någon gång förut hoppat av gymnasiet och vill återvända till skolbänken, och en del är daggymnasister som har gått över till vuxengymnasiet just på grund av kvällstiderna eller flexibiliteten.

– För ett och ett halvt år sedan utexaminerades från Linnankosken lukios vuxenlinje en student som fick fyra laudatur och två eximia och som genom urvalsprov kom in på juridiska fakulteten i Helsingfors. Vi har många sådana berättelser där gymnasiet har banat väg för en ny riktning, konstaterar Juntunen med glädje.

Det är aldrig för sent

Aimo Törmänen, 69, inledde sina gymnasiestudier hösten 2025.

– Jag har tjänstgjort större delen av mitt liv i oljebolaget i Borgå och gick i pension för några år sedan. När man är pensionär kan man ju utforma sina dagar så som det känns bäst, och när jag en gång i tiden i mina hemtrakter bara kom halvvägs med mina studier och jag sedan hade väldigt mycket ledig tid, tänkte jag att det skulle finnas en bra möjlighet att få saken i skick, säger Törmänen.

Han har njutit av sina gymnasiestudier och berömmer de kunniga lärarna och undervisningen vid Linnankosken aikuislukio.

– Jag har upplevt att även en gammal hund kan lära sig att sitta. När man är så här pass gammal har man sett och upplevt ett och annat. Undervisningen har förändrats sedan jag var liten. I historieundervisningen gick man till exempel igenom årtal och namn, men nu berättas det också om hur olika händelser i historien har påverkat vår egen tid. Undervisningen ger perspektiv, säger Törmänen.

Törmänens mål är att ta studenten och sedan kanske fortsätta studera.

– Jag fyller 70 år i mars och är i god form, så jag har skrutit för mig själv och andra med att jag ännu har 30 år på mig att fundera på vad jag ska göra när jag blir stor. Så länge jag är frisk och mår bra så ska jag fortsätta att ha blicken på morgondagen, skrattar han.

Linnankosken lukio har enligt hans mening ett sporrande klimat där alla får vara som de är.

– Jag har verkligen gillat det. Även om jag ibland undrar om jag klarar mig jämfört med de andra, så har jag ännu inte funderat på att stanna hemma, säger han.

God anda och sparrande kultur

Stämningen i Linnankosken aikuislukio får beröm också av andra än Leppänen och Törmänen. I de årliga utvärderingarna som görs av lärarna och eleverna kommer det fram att man har ett gott klimat.

– Vi har en familjär stämning, och de här små grupperna, något som vi håller fast vid. Det liv som människor har levt märks hos oss. Eleverna vågar släppa loss och uttrycka sina tankar, dialogen är rik och fruktbar, säger Juntunen.

– Det har varit fint att märka hur eleverna har ändrat sina tidigare negativa uppfattningar om sig själva som studerande och märkt att de klarar sig i sina studier.

Negativa minnen från skolan har ersatts med nya positiva erfarenheter.

– När gymnasiet inte längre är ett måste, är motivationen också en annan. Det bästa är när en elev flera år senare kommer och tackar för hur han eller hon i och med vuxengymnasiet har hittat sin plats i samhället, berättar Juntunen.

Man kan inleda studierna på vuxengymnasiet fem gånger om året, varje gång en ny period startar. Nästa period, den fjärde, inleddes i början av februari, och den femte perioden börjar den 7 april 2026.


Text och bilder: Merja Forsman