Hurdana är vi Borgåbor som läsare?

Finländarnas läskunnighet oroar och väcker diskussion. Även om nivån på de vuxnas läskunnighet fortfarande är bland de bästa i världen, visar PISA-resultaten att läskunnigheten bland finländska barn ochunga har minskat.

– Barns och ungas läskunnighet är ännu inte alarmerande dålig, men situationen kräver att man ständigt satsar på läskunnighet och läslust, säger Catharina Latvala, serviceansvarig vid Borgå stadsbibliotek.

I Borgå strävar man efter att förbättra läskunnigheten på många olika sätt, av vilka en del kan överraska.

Antalet bibliotekslån ökar i Finland och i Borgå. Året 2024 lånades rekordmånga barnböcker från biblioteken i Borgå, sammanlagt cirka 409 412 exemplar. Också antalet lån av skönlitterära verk för vuxna ökade och var större än på femton år.

– Den totala utlåningen ökade med sex procent och antalet lån var imponerande 787  216 stycken. Utlåning av tryckta böcker ökade med sju procent, säger Sanni Saarinen, evenemangsansvarig vid Borgå stadsbibliotek.

Också antalet besökare ökade i biblioteken i Borgå. Antalet besök var 381 447, vilket är fyra procent mer än år 2023. I hela landet besöktes biblioteken över 50,7 miljoner gånger.

Det finns alltså ingen orsak till oro. Eller finns det?

– Enligt undersökningar är läsningen polariserad; lite generaliserat kan man säga att högutbildade läser mer och lägre utbildade läser mindre, och kvinnor läser betydligt mer än män, säger Saarinen.

– Också i Borgå finns det allt fler som inte läser alls eller som har problem med att uppfatta större helheter.

Förr i tiden smög man mellan hyllorna i biblioteket och viskade med varandra. Nuförtiden kommer man till biblioteket för att tillbringa tid, träffa bekanta, träffa besökande författare och till och med äta matsäck.
Att sänka tröskeln för att läsa är en av orsakerna till att biblioteken har förändrats.

– En del av barnen som går på musikinstitutet kommer till oss medan de väntar på sin musiklektion, vilket är fint. Vi tror att oberoende av vilken anledning man kommer hit, så i något skede tar man tag i en bok, säger Latvala.

De som bor i byarna erbjuds läsning från den populära bokbussen och de som annars kanske inte skulle komma till biblioteket vill man nå via olika stadsevenemang.

Bokcirklar har blivit populära runt om i Finland. Också bokcirklarna i Borgås bibliotek har haft många besökare.

Utbudet är brett: det finns bokcirklar på finska, svenska och engelska och tysta bokcirklar dit man kan komma och läsa när biblioteket annars är stängt. Under sommaren ordnade biblioteket läspicknick och våren 2026 inleder biblioteket en miljöbokcirkel.

– Hemma blir det ofta inte av att läsa för att där finns annat som distraherar. I den tysta bokcirkeln lägger vi telefonerna på ljudlöst och läser något i tysthet. Tidpunkten för läsningen har lagts in i kalendern på samma sätt som till exempel gymträningen. Stämningen är fantastisk när det ingår en social aspekt i läsningen, säger Saarinen.

I Borgå försöker man tända en gnista för läsning redan som ung. Biblioteket samarbetar aktivt med daghem och skolor, besöker klasser och bjuder in barn till biblioteket. Bibliotekets personal bekantar sig med bibliotekets utbud och tipsar barn om olika böcker.

– Tanken är att alla ska hitta just den bok eller stil som intresserar dem. En enda intressant bok kan leda till att barnet slukar hela serien och sedan går vidare till andra böcker. Det här arbetet gör vi varje dag mellan hyllorna, säger Latvala.

Sommartid ordnas ett läger i biblioteket där barnen erbjuds handledd verksamhet men också tid att vandra mellan hyllorna och titta på böcker. Telefonerna hålls i ryggsäcken under lägret.

– Lägret har varit superpopulärt. Det har fyllts på några minuter, berättar Saarinen. – En del av föräldrarna säger till oss att deras barn inte läser, men när barnen i lugn och ro har fått gå runt i biblioteket kommer det alltid ett ögonblick då barnen börjar läsa.

Förmodligen har alla föräldrar till en skolelev under sommaren hittat en lapp på bordet, på vilken skoleleven borde skriva upp de böcker som han eller hon har läst under sommaren.

Antalet skolor och klasser som deltar i kampanjen har ökat varje år.

– Det viktigaste för oss är att alla är med och att läsningen upplevs som en positiv syssla också på sommaren, berättar Borgå stads utvecklarlärare och klasslärare vid Hamarin koulu, Sanna Paljakka.

Sommarläskampanjen har småningom spridit sig också till andra kommuner som inspirerats av Borgå, såsom Mäntsälä, Lojo och Träskända.

Enligt Paljakka är barn i Borgå intresserade av att läsa och förhåller sig i genomsnitt positivt till det.

– Långsiktigt arbete och uthållighet är kanske sådana färdigheter som man särskilt borde öva också med hjälp av läsning, säger hon.

Skoleleverna returnerar blanketterna från sommarläskampanjen till sina lärare i augusti, och i september ordnar biblioteket en läsfest i skolorna där det delas ut diplom till klasserna och glass till eleverna.

– All läsning räknas och varje barn belönas, oavsett om listan är full eller inte. En enda bok kan vara en prestation för någon och barnen kan inte jämföras med varandra, berättar Latvala.

På sommarlägret tar barnen tag i en bok eftersom de är omgivna av böcker. Samma princip fungerar i viss mån också hemma.

– Modellen för läsning kommer från vårdnadshavarna. Men det räcker inte med att ha böcker på hyllorna. Om barnen inte ser att de vuxna läser, blir de sällan intresserade själva heller, säger Saarinen.

Enligt Latvala har man i familjerna i Borgå blivit medveten om vikten av att läsa, vilket syns i besökarantalet.

– Diskussionen om att läskunnigheten har försämrats har tydligt varit en väckarklocka och många familjer kommer hit till barnbiblioteket för att låna en hög böcker ännu strax före stängningsdags, säger Latvala.

Även om det är bra att tända en gnista för läsning redan som barn, är det aldrig för sent att hitta lusten att läsa, påminner hon.

Om man måste hitta orsaken till att läskunnigheten har försämrats, skulle Latvala och Saarinen peka på smarttelefonerna och den flod av intryck de erbjuder, och den minskade koncentrationsförmågan till följd av detta.

– Jag har varit i branschen i 30 år och förändringen märks. Förr läste barn och även vuxna mer. Det finns mindre tid för att ta det lugnt, säger Latvala.

Så lägg ner telefonen och läs, vad som helst!

Text och foto: Merja Forsman