Planläggning är kompromisser – Maija-Riitta Kontio har omsatt Borgåbornas prägel i verklighet

Generalplanechefen Maija-Riitta Kontio, som går i pension på sommaren, hoppas att hon inte har lämnat sin prägel i Borgå: ”Prägeln ska vara Borgåbornas.”

– Planläggarens arbete är ytterst intressant, roligt och utmanande, säger Borgås generalplanechef Maija-Riitta Kontio.

– Samtidigt borde man bygga, inte bygga, skydda och bevara. Kompletterande byggande har sina utmaningar och planläggningen av ett nytt område har sina egna. Det här är alltid komplicerade situationer och planläggarens arbete är summan av många saker.

Planläggarens uppgift är att lyssna på invånare, markägare, representanter för näringslivet och följa lagstiftningen, och avslutningsvis är det de förtroendevalda som beslutar om generalplanen.

– Allt detta måste slås ihop. Naturligtvis uppstår det situationer där jag undrar hur jag ska få allt att falla på plats, och eftersom kompromisser inte alltid är möjliga blir någon besviken. Ett sådant här demokratiskt system där alla parter får medverka är dock utmärkt. Ingen enskild part bestämmer det slutliga resultatet; istället kommer staden att spegla invånarnas åsikter.

Kontio har arbetat som planläggare i Borgåområdet i över 30 år. Dessförinnan arbetade hon vid lantmäteribyråns planläggningsenhet i Åbo, Raumo landskommun, Egentliga Finlands regionplansförbund, Östra Nylands regionplansförbund och Borgå landskommun.

– Ingen av dessa existerar länge, skrattar hon till.

Nu återstår bara några arbetsdagar, eftersom Kontio går i pension i sommar.

– Det känns konstigt att jag inte längre behöver arbeta och kommer att få pension. Men allt har sin tid. Det är bra att det kommer nya planläggare och idéer. Det gamla måste bort och det nya måste komma. Det är bra för Borgå och för mig, säger hon.

Under Kontios karriär har planläggarens arbete varit i ständig förändring: trender har förändrats, orter har slagits samman och förändrats och lagstiftningen har utvecklats. Ett nytt perspektiv har också kommit till i planläggarnas arbete: att stävja klimatförändringen och anpassa sig till den och att skydda den biologiska mångfalden.

– Många saker har gått framåt i fråga om utsläppen, till exempel i dagens Borgå har man tillgång till fjärrvärme som nästan ger nollutsläpp, utsläppen av förbrukningsel har minskat och byggnaderna är mer energieffektiva, men utsläppsminskningen i trafiken har varit blygsam. Trafiken är den största orsaken till utsläpp i Borgå, och man borde satsa mer på hållbar mobilitet, säger Kontio.

På drygt 30 år har Borgå också i många andra avseenden utvecklats i positiv riktning med stormsteg, berättar Kontio.

– Kommunsammanslagningen på 90-talet inledde en positiv förändring med tanke på utvecklingen av samhällsstrukturen i Borgå. I delgeneralplanen för de centrala områdena planerades för första gången ett stadsområde som en helhet, planen godkändes år 2004. Den länge omdebatterade brofrågan löstes också och Alexandersgatans bro byggdes. Därefter började Västra åstranden utvecklas i snabb takt, berättar hon.

Ett campusområde och en modern trästad har vuxit fram runt Konstfabriken, och även för närvarande pågår det många byggprojekt i området.

– Nya hus byggs på Västra åstranden mitt i staden, nära utmärkta möjligheter till friluftsliv och motion, samtidigt som byggandet nästan helt har upphört i många andra städer. Västra åstranden har också blivit en del av stadskärnan, berättar Kontio.

Trots detta har man lyckats bevara ett levande och livskraftigt centrum i Borgå. Föreningen Levande Stadskärnor rf belönade Borgå i början av februari för sina ombyggnader av centrum, där historia, nutid och framtid möter varandra.

– Däremot har många andra städer lyckats tömma sina stadskärnor ganska effektivt. De står nu tomma. Ändå finns det sådant som behöver utvecklas även i Borgå centrum, till exempel torget och ändan av Lundagatan. Även privata underutnyttjade tomter skulle kräva utveckling, listar Kontio.

I början av året framlade Kontio och hennes team ett utkast till delgeneralplan för de centrala stadsområdena i Borgå så att invånare, myndigheter och andra intressenter kunde ta del av planerna och komma med åsikter om dem.

För närvarande håller utkastet till delgeneralplan för Sköldvik, Kullo och Mickelsböle på att färdigställas.
Kontio vill betona att planutkasten är planutkast.

– Ett planutkast kan verka slutgiltigt när det är ritat på papper men utkastet är i detta skede färdigt för att åsikter om det kan framföras. Vi vill höra markägare, företag och invånare som ofta är de bästa experterna på sin omgivning.

Om inga åsikter framförs, känner Kontio att hon har misslyckats.

– Det ligger i allas intresse att eventuella problem identifieras redan i utkaststadiet, betonar hon.
Naturligtvis väcker stadsplanering ofta känslor hos människor, och alla känslor är inte positiva. Enligt Kontio är det en del av planläggarens arbete att ta itu med dessa.

– Visst är det hemskt om till exempel Östbanan skulle byggas ovanpå ens eget hus. Det är förståeligt att känslorna går heta. Man måste bara konfrontera dessa känslor och alltid försöka hitta bättre lösningar. Men ibland finns det situationer där även den bästa lösningen är riktigt dålig för någon, säger Kontio.

Kontio har njutit av att arbeta i Borgå.

– Borgå är en fantastisk plats. Här finns en underbar gammal stad, fina egnahemshusområden, den nationellt värdefulla Borgå ådal och väldigt fina byar, listar hon.

– Det finns hav och exceptionellt vackra landskap och naturvärden. Här finns också aktiva invånare, stadskultur, landsbygd, industri och service, livskraft.

Och vilken prägel har Kontio lämnat på Borgå?

– Jag hoppas att jag inte har lämnat så mycket efter mig, skrattar hon. – Det är inte jag som ska lämna min prägel, utan Borgåborna ska göra det. Borgåborna bygger själva sin miljö.

Även om det kanske inte finns någon prägel, så finns det framgångar. De anknyter till processer.

– Jag fick vara med i Skaftskärrsprojektet (2008–2012), där man för första gången i hela Finland redde ut vad ett helt bostadsområde använder energi till, vilka utsläpp området producerar och om man kan påverka dem genom planläggning, säger Kontio.

Slutsatsen i projektet var att man genom planläggningen i betydande grad kan påverka minskningen av koldioxidavtrycket och att kolbalansberäkningar bör fogas till planläggningsprocessen och bedömningen av planens konsekvenser.

– Numera är klimatkonsekvensbedömningarna vardagsmat i all planläggning, konstaterar Kontio.

Hon berättar också att hon njöt av att planlägga skärgården.

– Det har varit fint att markägaren har fått skälig byggnadsrätt och samtidigt har stränder och till och med några hela öar blivit obebyggda för kommande generationer att planläggas och
användas.

Det finns åtminstone en sak till som Kontio skulle vilja se hända någon dag. En liten sak som fortfarande stör henne.

– Någon gång för 25 år sedan utarbetade vi en delgeneralplan för Emsalö och engagerade skolor i att medverka i den. Barnen på Emsalö fick önska vad som borde finnas på området och en badstrand var definitivt det som önskades mest. En plats för badstranden anvisades i delgeneralplanen, men den har inte förverkligats. Det vore underbart om den kunde bli verklighet.

Text och bild: Merja Forsman / Borgå stad