Stadsdirektörens budgetförslag 2026: Ekonomin är ännu i balans, även om skatteintäkterna sviktar

Intäkterna från kommunalskatten och fastighetsskatten ökar något år 2026, medan statsandelarna ligger på nästan samma nivå som året innan. Inga höjningar föreslås i inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för år 2026.

Staden har lyckats minska lånestocken, och räntorna på de befintliga lånen har låsts på en låg nivå för de kommande åren. På grund av omfattande investeringar börjar lånestocken ändå öka från och med år 2026.

Stadsdirektör Jani Pitkäniemi offentliggjorde sitt budgetförslag den 22 oktober. Budgetförslaget går vidare till stadsstyrelsen i slutet av oktober, och det är meningen att stadsfullmäktige slår fast budgeten och skattesatserna i november.

– Kommunernas och städernas ekonomiska situation har som helhet betraktad blivit svårare, och många städer har varit tvungna att vidta betydande anpassningsåtgärder. Statens stödåtgärder stöder inte kommunekonomin på samma sätt som under coronaåren, men tills vidare har det inte heller gjorts några betydande nedskärningar av statsandelarna. En omfattande statsandelsreform håller emellertid på att beredas, och om den förverkligas hotar den att avsevärt minska de statsandelar som Borgå får, uppskattningsvis rentav med cirka 10 miljoner euro på årsnivå, beskriver stadsdirektör Jani Pitkäniemi.

Borgå stads ekonomiska situation försvagas betydligt under de närmaste åren, i synnerhet till följd av den kraftiga försämringen av samfundsskatteintäkterna. Intäkterna från samfundsskatten beräknas ännu i år uppgå till cirka 38 miljoner euro. Nästa år väntas intäkterna sjunka till cirka 26 miljoner euro, och åren 2027 och 2028 till cirka 12–13 miljoner euro. Intäkterna från samfundsskatten har fluktuerat kraftigt under de senaste åren på grund av statens åtgärder och resultatutvecklingen i Sköldviks företagskluster, och det finns ingen visshet om att en återhämtning i fråga om skatteintäkterna vore i sikte.

Man började förbereda sig på det försämrade ekonomiska läget redan i fjol i och med att stadsfullmäktige godkände ett program för produktivitet och balans i ekonomin. I år har utgiftsutvecklingen följaktligen varit något måttligare än väntat.

– Vi har strävat efter att målmedvetet anpassa oss till minskningen av samfundsskatteinkomsterna, men med steg i rimlig storlek. I budgetförslaget för nästa år hålls alla sektorer i stort sett inom den snäva budgetramen. Man har varit tvungen att vidta anpassningsåtgärder i hela organisationen, men de är fortfarande tämligen måttliga med tanke på stadens höga servicenivå och det stora balanseringsbehovet. Budgetförslaget innehåller inte heller några mera omfattande anpassningsåtgärder som skulle gälla personalen, konstaterar Pitkäniemi.

– Vi går i rätt riktning nu, men mycket arbete återstår alltjämt. Trots en klart måttligare utgiftsutveckling än förut kommer vi sannolikt nästa år att bli tvungna att göra upp ett nytt stabiliseringsprogram för ekonomin, som åtminstone omfattar de sista åren av fullmäktigeperioden. Det finns också ett tryck på att skärpa beskattningen om vi inte klarar av att anpassa driftsekonomiutgifterna och periodisera investeringarna på det sätt som den försämrade inkomstutvecklingen förutsätter, fortsätter finansdirektör Henrik Rainio.

I en nationell jämförelse är kostnaderna för stadens serviceproduktion bland de högsta i landet och klart högre än i andra städer av motsvarande storlek i genomsnitt. År 2024 var nettoutgifterna per invånare för tjänsterna i Borgå cirka 3 000 euro, medan de genomsnittliga kostnaderna i de stora städerna var cirka 2 500 euro per invånare.

Stabiliseringen av ekonomin och förbättringen av produktiviteten gör det möjligt att utveckla staden och genomföra de omfattande investeringar som planeras.

– Stadens långsiktiga utvecklingsstrategi måste ha en spännvidd som sträcker sig över enskilda konjunkturer. Budgetförslaget utgår därför från att staden också nästa år ska främja de viktigaste spetsprojekten. På grund av de osäkra ekonomiska utsikterna för de närmaste åren måste vi ändå ha beredskap att prioritera mellan utvecklingsprojekten och att genomföra dem i etapper. Man ska likväl inte hemfalla till tvära svängar i beslutsfattandet, betonar Jani Pitkäniemi.

Utvecklandet av Kokon idrottscentrum har redan börjat med anläggandet av infrastruktur och gatuområden. År 2026 är det tänkt att bygget av ishallar ska inledas. Arbetet med att bygga det nya Peipon koulu startar i Gammelbacka, och projekten som gäller byggnad och ombyggnad av skolor eller daghem framskrider också i Estbacka, Hindhår och centrumområdet.

Det med tanke på stadens tillväxt viktiga utvecklandet av Parkgatan framskrider, och dessutom satsar man på att anlägga och underhålla stadsinfrastruktur och reparera broar. För Konstfabrikens del tar man i bruk en ny verksamhetsmodell. Det utvecklingsarbete som gäller kollektivtrafiken fortsätter, och Borgåbussen har börjat få klart fler resenärer.

– Samtidigt måste man också blicka längre fram och mot beredningen av en ny stadsstrategi. I dag fattar vi beslut för morgondagens och övermorgondagens Borgå. Borgå och Borgåborna förändras, och staden måste hela tiden leva i tiden och förutse framtidens behov. Att utveckla en stad är ett långsiktigt arbete med siktet inställt till och med flera årtionden framåt, förklarar Pitkäniemi.

Staden måste komma på lösningar som stärker inkomstbasen och som finansierar invånarnas välfärd och tjänster.

– Vi behöver nya spelregler och nya verksamhetsrutiner för stadens ekonomi. Stadens serviceproduktion förutsätter att finansieringen är stabil. I Borgå är samfundsskattens betydelse stor, men intäkten från den fluktuerar kraftigt med konjunkturerna. Vi kan inte bygga upp den permanenta serviceproduktionen så att den är beroende av att det råder högkonjunktur för samfundsskattens del, utan också under sämre år bör ekonomin hållas i balans. Då undviker vi plötsliga inbromsningar som är besvärliga för alla, betonar Henrik Rainio.

Utgifter
· Totalt 265,7 miljoner euro
· Sektorn för växande och lärande 131 miljoner euro
· Sektorn för koncerntjänster till 47 miljoner euro
· Sektorn för livskraft 48 miljoner euro
· Sektorn för stadsutveckling 33 miljoner euro

Inkomster
· Skatteintäkter 147 miljoner euro
· Statsandelar 51 miljoner euro
· Försäljnings- och avgiftsinkomster 23 miljoner euro
· Övriga inkomster 61 miljoner euro

Nyckeltal
· Lånestock 64 miljoner euro
· Lånestock per invånare 1 240 euro
· Nettoinvesteringar 49 miljoner euro
· Årsbidrag/avskrivningar 94 procent
· Räkenskapsperiodens resultat -0,4 miljoner euro
· Inkomstskattesats 7,1 procent