Hoppa till innehåll

Delårsrapport 1/2023: Den nya stadsorganisationen har inlett sin verksamhet enligt planerna

Den nya stadsorganisationen har inlett sin verksamhet enligt planerna och huvudsakligen enligt budgeten, framgår det av 2023 års första delårsrapport som just har blivit färdig.

Ilmakuva Rihkamatorista.

Stadens verksamhetsutgifter i januari–mars var sammanlagt cirka 52,1 miljoner euro, vilket är cirka 23,0 procent av hela årets budgetutgifter.

Verksamhetskostnaderna på sektorn för växande och lärande var i januari–mars sammanlagt cirka 28,0 miljoner euro, på livskraftssektorn cirka 8,0 miljoner euro, inom stadsutvecklingen cirka 5,5 miljoner euro och inom koncerntjänsterna cirka 10,7 miljoner euro.

– Utgiftsutvecklingen inom stadens nya sektorer var på årets första kvartal ganska enhetlig och budgetenlig. Den nya stadsorganisationen har inlett sin verksamhet enligt planerna och förväntningarna efter välfärdsområdesreformen, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Stadens årsbidrag var efter januari–mars cirka 35,8 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat cirka 30,3 miljoner euro. Hela årets resultat förutses motsvara budgeten, dvs. ha ett överskott på 12,9 miljoner euro.

– Staden har i början av året fått skatteinkomster av engångskaraktär från gamla skatteår, så skatteinkomsterna betonas vid årets början. Stadens verksamhetsutgifter kommer ändå att betonas på årets andra hälft eftersom kommunsektorns lönehöjningar träder i kraft från och med 1.6.2023, fortsätter Ujula.

Vid utgången av mars var stadens lånestock cirka 84,4 miljoner euro medan lånestocken vid slutet av förra året var cirka 86,9 miljoner euro.

Märkbara satsningar på sektorn för växande och lärande

På sektorn för växande och lärande har man särskilt satsat på främjande av läskunskap, koordinering och utveckling av förebyggande av mobbning samt utveckling av ledarskapssystem och resursfördelning.

Sektorn för växande och lärande är den största sektorn i den nya stadsorganisationen. Sektorns budgetanslag för hela året är cirka 121,2 miljoner euro, m.a.o. cirka 54 procent av hela stadens budget.

Stadens satsning på skolor har växt tydligt under de senaste åren. Skolornas budgetanslag är i budgeten för år 2023 totalt ca 76,6 miljoner euro, vilket är ungefär 9,0 procent mer än under det föregående året. Så sent som 2018 var skolornas verksamhetsutgifter totalt cirka 61,9 miljoner euro. Med andra ord har utgifterna stigit med nästan 24 procent under fem år.

– Borgå satsar anmärkningsvärt på skolor och småbarnspedagogik. Staden har såväl inom småbarnspedagogik som i skolor börjat alltmer ta digitalt material i bruk, och t.ex. till alla elever i åk 7 och 8 har det skaffats egna datorer. Samtidigt har det blivit möjligt att enligt prövning minska på de traditionella materialen men även dessa läromedel skaffas tillräckligt, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.

Flera skol- och daghemsinvesteringar har avancerat på årets första kvartal. Staden har främjat planeringen av Huktis och Estbacka daghem och Hindhår bildningscentrum. Beslut om valet av entreprenören för Bjurböle daghem ska fattas och entreprenören för ombyggnaden av Albert Edelfeltin koulus gård har valts.

Spetsprojekten i stadsstrategin har avancerat på det första kvartalet

Förutsättningar för tomtproduktion har främjats med stadens nya markanskaffningar och ett tillräckligt utbud av boende mot skäligt pris och tomter i bolagsform. Spetsprojektet med Parkgatan främjades bl.a. med en allmän plan för den östra delen, beredning av ett detaljplaneförslag och ett seminarium om konstprogrammet för Parkgatan.

– Det ser ut som om att de bindande målen i budgeten för år 2023 som möjliggör befolkningstillväxt kommer att uppnås enligt planerna, sammanfattar stadsutvecklingsdirektör Dan Mollgren.

– Också Borgås kollektivtrafikprojekt främjades genom att låta kommunens invånare medverka och genom att bereda en enkät med vilken önskemål och behov beträffande lokaltrafiken ska kartläggas, fortsätter Mollgren.

Planeringen av utvecklingen av Kokonområdet avancerade. Kokonniemen liikuntakeskus Oy som staden äger och som ansvarar för främjandet av projektet och för projektplaner har skisserat fortsatta åtgärder för utvecklingen av Kokonområdet enligt stadsfullmäktiges beslut.

– Ordnande av arbets- och näringstjänster som övergår till staden år 2025 bereddes och intentionsavtalen om samarbete med övriga östnyländska kommuner ingicks, berättar biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

Pulserande stadsliv och dialog med invånare och företag

En medborgarbudget som främjar en äkta dialog och växelverkan bereddes och avsikten är att försöket med en medborgarbudget ska ske år 2023.

Företagens verksamhetsförutsättningar och stadens närmare samarbete med lokala företagare utvecklades genom att utveckla och lansera en ny handlingsmodell med namnet Business Porvoo. Modellen och dess webbplats vidareutvecklas fortfarande i samarbete.

Turismåret kunde inledas utan coronarestriktioner och antalet registrerade övernattningar i januari–februari steg med 60 procent jämfört med respektive tidpunkt ifjol.