Hoppa till innehåll

Förnyelsen av Gammelbacka inleds

Utvecklingen av Gammelbacka centrum framskrider och arbetet med detaljplaneändringar inleds. Som grund för detaljplanearbetet har nu behovsutredningen gällande Peipon koulu och Gammelbacka allaktivitetshus blivit färdig. I den har samlats behov och önskemål för framtida tjänster.

Gammelbacka

– Den centrala slutsatsen är att man i första hand i Gammelbacka behöver lokaler för för- och grundundervisning samt möjligen också nya lokaler för biblioteks- och ungdomstjänster, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.

Bildningsnämnden och stadsstyrelsen behandlar behovsutredningen vid sina följande möten. I och med att behovsutredningen blivit färdig kan man inleda detaljplanearbetet för Gammelbacka och projektplaneringen av för- och grundskoleundervisning vid sidan av planarbetet. Båda skapar förutsättningar för ett eventuellt investeringsbeslut i ett senare skede.

I detaljplanearbetet inkluderas invånarna fortsättningsvis, och som det ser ut nu kan detaljplanen bli färdig tidigast år 2024. Byggandet av nya lokaler måste anpassas tidsmässigt till stadens övriga investeringar, såsom nya daghem och Kokon idrottscentrum.

– Vår växande stad har många investeringsbehov. Stadens hållbara investeringsnivå har uppskattats vara cirka 20–25 miljoner euro per år. För åren 2024–2027 finns enligt uppskattning just nu ett dubbelt investeringstryck. Alltså måste investeringarna spridas ut under en längre tidsperiod, förklarar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Detaljplaneändringen skapar möjligheter för tjänster och boende

För nya eller ersättande byggnader och till exempel för nya trafiklösningar i Gammelbackaområdet måste en ändring av detaljplanen utarbetas. I planläggningen ska stadsstrukturen, det befintliga byggnadsbeståndet och den övriga miljön i Gammelbacka beaktas. Läget för skolan i området och lokalerna i anslutning till den är kopplat till mer omfattande utvecklingsplaner för stadsdelen.

– Målet med ändringen av detaljplanen för Gammelbacka är att skapa möjligheter att utveckla området till ett fungerande, attraktivt och trivsamt område. Det finns fina särdrag i Gammelbacka, såsom Gammelbacka gårds parkskog och det tidstypiska och enhetliga höghusbeståndet. Utvecklingsbehov finns i synnerhet i fråga om trafiklösningarna i Gammelbacka centrum samt i närheten av skolan, allaktivitetshuset och affärscentrumet, berättar stadsplaneringschef Dan Mollgren.

Behovsutredningen visar att det behövs en skola och andra tjänster

– I behovsutredningen för Peipon koulu och Gammelbacka allaktivitetshus konstateras att det utifrån elevprognoserna i Gammelbacka även i framtiden finns behov för en stor skola där man utöver förskoleundervisningen ordnar grundläggande utbildning för årskurserna 1–6 i tre parallellklasser, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.

– Detta är viktig information, eftersom befolkningen åldras och elevantalen sjunker betydligt i såväl Borgå som i hela Finland. Elevantalet uppskattas inte sjunka i Gammelbacka, så gallringen av skolnätet kan under de kommande åren inte riktas mot Gammelbacka, fortsätter bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Enligt Statistikcentralen minskar antalet barn i åldern 7–12 år med 84 058 barn och antalet unga i åldern 13–15 år med 23 285 ungdomar i Finland fram till 2030.

Enligt Borgå stads elevregister 10/2021, som baserar sig på befolkningsregistret, har de finskspråkiga utbildningstjänsterna i årskurserna 1–6 under läsåret 2028–2029 cirka 700 barn mindre än i dag. Alltså minskar antalet elever i årskurserna 1–6 med nästan lika många elever som skolorna Keskuskoulu och Tolkkisten koulu tillsammans har just nu. (Elevregistrets uppgifter beaktar inte verkningarna av kommande planläggning och markanvändning på befolkningsutvecklingen).

De mest optimistiska befolkningsprognoserna beaktar planläggningens och tillväxtens inverkan på befolkningstillväxten. Enligt den mest optimistiska prognosen kommer elevantalet i västra Borgås skolor, alltså skolorna Peipon, Hamarin och Tolkkisten koulu, att minska med cirka 165 barn fram till år 2030. Elevantalet sjunker i Hamarin och Tolkkisten koulu men i Peipon koulu hålls elevantalet på ungefär samma nivå.

– På längre sikt är det vettigt att avlasta elevtrycket genom att ändra på elevupptagningsområdenas gränser och jämna ut skolornas elevantal, understryker bildningsdirektör Sari Gustafsson.

– I utredningen konstateras också utvecklingsbehov för biblioteks-, ungdoms- och andra tjänster. Hur utvecklingsbehoven genomförs tar man ställning till senare i bland annat i projektplaneringen, detaljplanearbetet och investeringsplaneringen, fortsätter Gustafsson.

Dessutom har placeringen av Albert Edelfeltin koulus smågrupper utvärderats. Smågruppernas framtida placering kommer att utredas vidare skilt. Enligt behovsutredningsgruppen är det inte motiverat att kombinera årskurserna 1–6 och fritidstjänsterna med Pääskytien koulu.

Peipon koulu har renoverats

Vid behovsutredningen konstateras att det mest brådskande är att lösa situationen för en ny skola. Den nuvarande Peipon koulu är från 1974. Skolan har renoverats grundligt på 2000-talet. Under de senaste åren har problempunkterna i byggnaden åtgärdats så att det är möjligt att använda byggnaden tryggt tills vidare.

– Skolbyggnaden är på slutrakan av sin livslängd. När den förnyas är det förnuftigt att fundera på hur behoven för allaktivitetshuset, service -/välfärdscentret och Gammelbacka affärscentrumet eventuellt kan lösas i samarbete. Projektplaneringen och planläggningen går till dessa delar hand i hand, berättar lokalitetsdirektör Mikko Silvast.